Parter:
\nSvenska Elektrikerförbundet; Svenska
\nIndustritjänstemannaförbundet; Svenska
\nArbetsledareförbundet; Elektriska Arbetsgivareföreningen;
\nStora Kraft Aktiebolag
\nNr 103
\nSvenska Elektrikerförbundet, Svenska
\nIndustritjänstemannaförbundet och Svenska
\nArbetsledareförbundet
\nmot
\nElektriska Arbetsgivareföreningen och Stora Kraft
\nAktiebolag i Falun.
\n\n
Mellan EA och de tre arbetstagareförbunden gäller
\nkollektivavtal.
\nStora Kraft Aktiebolag (KRAFT) är ett helägt dotterbolag
\ntill Stora Kopparberg Bergslags Aktiebolag (STORA). KRAFT
\när medlem i EA.
\nKRAFT:s verksamhet innefattade tidigare bl.a. distribution
\nav elkraft till abonnenter i Hälsingland och Dalarna. I
\ndistributionsrörelsen sysselsattes ungefär 90 arbetstagare,
\nvarav omkring 60 var organiserade i SEF, 20 i SIF och
\növriga i SALF. De tre förbunden har vardera en
\npersonalklubb i Falun/Borlänge och i Bergvik.
\nKRAFT överlät genom avtal den 28 december 1992
\ndistributionsrörelsen till AB Hälsingekraft.
\nTvist har uppstått mellan parterna huruvida KRAFT
\nfullgjorde förhandlingsskyldigheten enligt 11 §
\nmedbestämmandelagen före överlåtelsen av
\ndistributionsrörelsen.
\nEfter ansökan om stämning vid arbetsdomstolen har SEF, SIF
\noch SALF yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta KRAFT
\natt till vart och ett av förbunden betala allmänt
\nskadestånd för brott mot 11 § medbestämmandelagen med
\n75 000 kr.
\nEA har förklarat sig inte föra någon självständig talan i
\nmålet.
\nKRAFT har bestritt yrkandet. För det fall domstolen skulle
\nfinna att KRAFT åsidosatt förhandlingsskyldigheten har
\nbolaget yrkat att skadeståndet skall jämkas.
\nFörbunden och KRAFT har fordrat ersättning för
\nrättegångskostnader.
\nTill utveckling av talan har parterna i huvudsak anfört
\nföljande.
\nFörbunden
\nUnder första halvåret 1992 gjorde STORA:s företagsledning
\nbedömningen att kapital måste frigöras i koncernen för att
\nminska skuldsättningen och därmed öka handlingsfriheten för
\nframtiden. Man såg också ett intresse i att minska
\ndiversifieringen av verksamheten. Verkställande direktören
\ni STORA rapporterade för styrelsen den 9 september 1992 om
\nplaner på att avyttra distributionsrörelsen i KRAFT. Av
\nprotokoll från styrelsesammanträdet framgår följande.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nBeträffande pågående avyttringar kan följande noteras:
\nDistributionsrörelsen inom Stora Kraft omfattar ca 26 800
\nabonnenter. Huvuddelen, ca 16 000 abonnenter, finns i
\nHälsingland medan övriga finns främst i Vansbrotrakten och
\ni Grycksboområdet. Distributionsrörelsen har ringa
\nanknytning till Stora Krafts övriga verksamhet och är också
\nför liten för att ha någon betydelse för Stora Kraft ur
\navsättningssynpunkt. Vår avsikt är därför att avyttra
\ndistributionsrörelsen. Köpeskilling i liknande affärer har
\nuppgått till 8 000-12 000 kr per abonnent. För vår del
\nbedömer vi en köpeskilling i storleksordningen 10 000 kr
\nper abonnent som möjlig, vilket skulle innebära en total
\nköpeskilling om ca 270 Mkr. Härtill kommer ca 10-15 Mkr för
\nfem minikraftverk som också bör ingå i överlåtelsen.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nAvsikten var att de medel som flöt in från försäljningen
\nskulle hållas tillgängliga i koncernens finansbolag. En
\nkonsult, Aros Fondkommission, anlitades med uppdrag att
\nutarbeta ett försäljningsprospekt samt att genomföra en
\nmarknadsundersökning i fråga om tänkbara köpare. Vid ett
\nnytt styrelsemöte i STORA den 7 oktober 1992 rapporterades
\natt prospektet var färdigställt och klart att sändas ut
\ntill en köparkrets.
\nKRAFT:s styrelse sammanträdde den 16 oktober 1992.
\nAvyttringsfrågan togs då för första gången upp i denna
\nstyrelse. Man rapporterade att STORA:s avsikt var att dis-
\ntributionsrörelsen skulle säljas och man redogjorde för de
\nmotiv som fanns till försäljningen. Man beskrev också
\növersiktligt det uppdrag som Aros Fondkommission hade fått.
\nVid sammanträdet företeddes försäljningsprospektet.
\nNågon dag efter styrelsesammanträdet i KRAFT uppsökte SIF-
\nklubbens ordförande I.Q. verkställande direktören
\ni KRAFT, Å.G., och bad att få ta del av prospektet.
\nDetta fick I.Q. göra i den formen att han fick
\nstå bredvid Å.G. då denne som hastigast bläddrade
\nigenom prospektet.
\nTre dagar senare, den 19 oktober 1992, gick KRAFT ut med en
\nskriftlig information dels till de anställda och dels till
\nmassmedia. Den information som de anställda fick hade
\nföljande lydelse.
\nStora Krafts styrelse har beslutat att undersöka
\nmöjligheten att sälja Stora Krafts eldistributionsrörelse.
\nBakom beslutet ligger Storas strävan att reducera sina
\nskulder genom att sälja av verksamheter som inte utgör
\nkärnverksamheter för Stora koncernen.
\nStora Krafts eldistributionsrörelse förser ca 27 000 kunder
\ni Bergvik, Vansbro och Falun med elektrisk energi. I
\neldistributionsrörelsen verkar 90 av Stora Krafts med-
\narbetare. I distributionsrörelsen ingår kraftledningar för
\n50, 30, 20, 10 och 0,4 kV, samt 1 300 st
\ntransformatorstationer och 7 st små vattenkraftstationer
\nmed en sammanlagd produktion om 6 GWh/år.
\nInformationen till massmedia hade i stort sett samma
\ninnehåll.
\nMed anledning av detta tillställde de fackliga klubbarna i
\nKRAFT den 9 november 1992 bolaget ett brev. Brevet, som var
\nställt till styrelseordföranden i KRAFT I.P.,
\nhar följande lydelse.
\nMeddelandet om den planerade försäljningen av Distribution
\nhar väckt stor bestörtning, oro och många frågor bland
\npersonalen på Stora Kraft.
\nHur kan STORA för en kortsiktig reavinst avhända sig en
\nlångsiktig och vinstgivande del? - Vinstgivande också under
\nlågkonjunkturer, när andra delar av koncernen har stora
\nförluster.
\nOm företaget trots allt fullföljer försäljningen, befarar
\nvi att detta troligen kommer att innebära färre tjänster
\nmed åtföljande arbetslöshet i kommuner som redan nu är
\nbland de mest drabbade i landet.
\nFör att något stilla den oro alla känner och visa att
\nföretaget har ett ansvar för personalen i denna situation,
\nvill vi att företaget avsätter medel, som under en
\nfemårsperiod skall användas för att mildra de befarade
\neffekterna vid en försäljning.
\nBrevet den 9 november 1992 följdes av ett ytterligare brev
\nden 13 november 1992 från SEF:s avdelning 26 genom
\nombudsmannen R.L. till KRAFT med en begäran om
\nförhandling. Brevet har i vissa delar följande lydelse.
\nPlanerad försäljning av eldistributionen i Dalarna och
\nHälsingland
\nEnligt vad som framgår av artikel i Dala-Demokratens
\nlänsnyheter sidan 6 tisdagen den 20 oktober 1992 har
\nföretaget bjudit ut rubricerade distributionsverksamhet
\ntill försäljning.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nNågon gång efter den 10 september har enligt uppgift
\ninformella kontakter tagits med presumtiva köpare.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nEfter beslutet i STORA KRAFT:s styrelse har företaget
\nbjudit ut rubricerad verksamhet till försäljning. På vilket
\nsätt detta har skett, i vilken omfattning och till vilka
\nsom verksamheten i fråga bjudits ut försäljning saknas i
\ninformationen till MBL-mottagarna. Anbudstiden eller tiden
\nför budgivningen går enligt uppgift ut den 20 november.
\nFörsäljningen sköts av Aros Fondkommission.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\n-
\nDen tänkta avvecklingen av distributionsverksamheten är en
\nmycket betydelsefull fråga för den \"drabbade\" personalen.
\nDetta visar sig på alla de samtal med förfrågningar som
\nberörd personal ställer till våra fackliga företrädare och
\ntill Elektrikerförbundets avdelningsexpeditioner. - - - - -
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nSom bekant har företaget enligt MBL skyldighet att
\ninformera de fackliga företrädarna och personalen i de
\nfrågor som berör enskild eller grupp av anställda.
\nInformationen skall vara förståelig och anpassas till
\nföretagets verksamhet.
\nUtöver detta har företaget skyldighet att förhandla med de
\nfackliga organisationerna. Detta skall ske i så god tid som
\nmöjligt och framför allt i ett så tidigt skede att perso-
\nnalen via sina fackliga organisationer ges möjlighet att få
\ninformation och lämna synpunkter samt framför allt
\ntillvarata sina intressen och kunna påverka skeendet.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nPersonalens oro och förfrågningar till respektive
\n\"fackföreträdare\" samt de fackliga företrädarnas oförmåga
\natt svara på frågorna är ett tecken på att informationen
\nvarit bristfällig.
\nAv ovanstående skäl kallar jag till lokal förhandling i
\nenlighet med MBL:s § 12 och vill samtidigt påpeka att
\nföretaget enligt min mening inte fullgjort sina
\nskyldigheter enligt MBL i denna fråga.
\nTill denna förhandlingsframställan anslöt sig sedan SIF-,
\nSALF- och CF-klubbarna.
\nDen 18 november 1992 argumenterade också ledningsgruppen,
\ndet högsta chefsskiktet, inom KRAFT i ett brev till I.P.
\nemot affären och pekade på att koncernnyttan stod
\nmot bolagsnyttan. De såg som sin uppgift att tillvarata
\nKRAFT:s intressen.
\nDen 19 november 1992 genomfördes en information enligt 19 §
\nmedbestämmandelagen. Vid mötet informerade en företrädare
\nför konsulten Aros Fondkommission klubbarna om det uppdrag
\nsom erhållits. För att få denna information hade klubbarna
\ngenom ett särskilt protokoll avkrävts tystnadsplikt med
\nhänvisning till 20 och 21 §§ medbestämmandelagen. Vid detta
\ntillfälle begärde klubbarna på nytt att få exemplar av
\nförsäljningsprospektet. De begärde också att få veta till
\nvilken köparkrets prospektet sänts ut. Önskemålen
\navvisades. Ombudsmannen R.L. fick dock sitta en
\nstund i ett hörn av lokalen och bläddra i prospektet.
\nDen 24 november 1992 skrev I.P. ett svar på det
\nbrev klubbarna skickat till honom den 9 november. Brevet
\nlyder.
\nStora Krafts distributionsrörelse
\nTack för brevet av den 9 november 1992. För att i någon mån
\nlugna den oro som personalen inom distributionsrörelsen
\nkänner, vill jag understryka att det ligger i STORAs
\nintresse att hitta en intressent som är beredd att ta över
\nansvaret för den personal som finns i dag.
\nFrågor som aktualiseras i brevet är för tidigt ställda.
\nFörst måste vi presentera den tilltänkta köparen, därefter
\nföljer MBL-förhandlingar och då kommer Era frågor upp till
\ndiskussion Jag hoppas att vi snart skall vara i ett läge
\ndär vi har någon köpare att presentera.
\nParterna träffades därefter den 26 november 1992 till den
\nav R.L. begärda förhandlingen enligt 12 §
\nmedbestämmandelagen. Vid förhandlingen presenterade
\nklubbarna en rad önskemål och synpunkter som företaget tog
\ndel av. Företagets inställning var att frågorna var för
\ntidigt ställda. Protokollet har i vissa delar följande
\nlydelse.
\nMBL-FÖRHANDLING § 12 OM PÅGÅENDE UNDERSÖKNINGAR ANGÅENDE
\nMÖJLIGHETERNA ATT SÄLJA STORA KRAFTs ELDISTRIBUTIONSRÖRELSE
\n/.../
\n2. Personalorganisationerna gav uttryck för den oro, som
\nmånga anställda känner i samband med den pågående
\nundersökningen att sälja Stora Krafts distributionsrörelse.
\n/.../ Personalorganisationerna anser, att den information
\nsom hittills givits av företaget, inte varit tillräcklig
\neftersom oron hos personalen består. SEF anser, att före-
\ntaget inte uppfyller kraven i MBL.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\n- - - - - - - Något beslut om avyttring av eldistributionen
\nföreligger inte och att det finns inte heller ännu något
\nunderlag, som gör det möjligt att förhandla om eller
\ndiskutera en eventuell avyttring. Stora Kraft bestrider att
\nföretaget begått något brott mot MBL. - - - - - - - - - - -
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\n3.1- - - - - - - - - - Distributionen tillhör Stora Krafts
\nnaturliga verksamhet och det finns svårbedömda ekonomisk,
\ntekniska och praktisk konsekvenser, som är negativa vid en
\nförsäljning. Personalorganisationerna kan därför inte
\ngodkänna en försäljning.
\nHar Stora Kraft ändå för avsikt att försöka sälja
\ndistributionsrörelsen kräver personalorganisationerna svar
\npå bland annat följande:
\na) Bemanningsplan och konsekvens utredning för kvarvarande
\npersonal samt för medföljande personal till ett nytt bolag.
\nVilken bemanning behövs till exempel för Produktion och
\nEnergimarknad? Hur skall de i dag gemensamma funktionerna
\nhanteras, t.ex förråd, garage, städning etc? Detta måste
\ngöras före eventuella diskussioner med en köpare.
\nb) Facken skall vara med och öppna anbuden, utvärdera och
\nvälja tänkbara köpare.
\nc) Facken skall delta i förhandlingarna med köparna.
\nd) Områdena skall säljas i sin helhet med fortsatt
\noförändrad verksamhet.
\ne) Fackens synpunkter på eventuell köpare skall väga tungt.
\n/.../
\nPersonalorganisationerna kräver, att företaget skall visa
\nförsorg om personal för att personalorganisationerna skall
\nhjälpa till genomföra en smidig övergång.
\nStora Kraft meddelade, att svar på frågorna kan ges först
\nsedan undersökningen ytterligare fördjupats. Förutom
\nkonsekvenserna för personalen måste konsekvenserna vad
\ngäller kraftleveranserna, konkurrensförmåga och olika
\ntekniska avgränsningar klaras ut.
\nStora Kraft kommenterade dock omedelbart punkterna b) och
\nc) och framförde att det inte kan gå till på sätt som
\npersonalorganisationerna krävts på dessa punkter.
\n4. På fråga om det ändå inte är möjligt att redan nu kunna
\npresentera en tänkt bemanning på Produktion och
\nEnergimarknad i Bergvik för den händelse en försäljning av
\nDistribution blir av, meddelade Å.G., att sådant
\nunderlag kommer att tas fram och att en konsekvensbeskriv-
\nning måste finnas för att så långt som möjligt belysa
\neffekterna av en eventuell försäljning.
\n5. Parterna enades om att ajournera förhandlingarna.
\nSom preliminärt nytt datum för MBL-förhandling fastlades
\n1992-12-04 kl 10.00, 1992-12-08 kl 10.00, 1992-12-14 kl
\n10.00 och 1992-12 15-kl 10.00.
\nFörhandlingstillfällena den 4 och 8 december 1992 kom
\nsedermera att ställas in på bolagets initiativ.
\nDen 9 december 1992 hölls ett nytt informationsmöte enligt
\n19 § medbestämmandelagen. Vid detta möte presenterade KRAFT
\nsin köpare, AB Hälsingekraft, ett bolag inom
\nGullspångskoncernen. Till mötet hade kallats AB
\nHälsingekrafts verkställande direktör, A.W.. Denne
\npresenterade sitt bolag för klubbarna och förklarade sig
\nberedd att svara på frågor.
\nPåföljande dag, den 10 december 1992, rapporterades vid ett
\nstyrelsesammanträde i STORA att KRAFT förhandlade med AB
\nHälsingekraft. Efter sammanträdet lämnades skriftlig
\ninformation från STORA:s informationsavdelning, dels till
\nde anställda, dels till pressen. Informationen till de
\nanställda hade följande lydelse.
\nMEDDELANDE
\nGullspångs Kraft förvärvar Stora Krafts hela
\ndistributionsrörelse i Hälsingland och Dalarna, omfattande
\nca 27 000 kunder med en kraftomsättning om ca 400 GWh. För-
\nvärvet sker genom Gullspångskoncernens helägda dotterbolag
\nAB Hälsingekraft, som tar över verksamheten i samband med
\nårsskiftet 1992/93.
\nIngen personal kommer att friställas i samband med
\nägarändringen.
\nI köpet ingår även sju mindre vattenkraftstationer, med en
\nårlig kraftproduktion om ca 6 GWh.
\nÖverlåtelsen förutsätter genomförda MBL-förhandlingar.
\nInformationen till pressen hade i viss del följande
\nlydelse.
\nEldistributionsrörelsen avyttrad
\nAffärsområdet Stora Kraft avyttrar hela sin
\neldistributionsrörelse till AB Hälsingekraft, ett helägt
\ndotterbolag till Gullspångskraft AB. Hälsingekraft övertar
\nverksamheten vid årsskiftet 1992/93./.../
\nÖverlåtelsen förutsätter godkännande vid MBL-förhandlingar
\nDagen därpå, den 11 december 1992, följde Dala-Demokraten
\nupp informationen med en artikel. I rubriken skrev
\ntidningen \"Stora Kraft säljer sitt eldistributionsnät\" och
\nvidare i ingressen \"Stora Kraft säljer hela
\neldistributionsrörelsen till AB Hälsingekraft. Det
\nbeslutade koncernstyrelsen i går.- Vi kliver av
\ndistributionen och satsar på produktionen, säger Storas
\nförste vice VD- I.P.\". Artikeln inleddes enligt
\nföljande. \"Stora skall i framtiden satsa sin energi på
\nproduktionen av el. Därför säljs distributionsnätet i
\nDalarna och Hälsingland. Därefter följer ett citat. \"-
\nOrsaken till försäljningen är två. Vi vill inte satsa
\nvidare på distribution, dessutom är det här ett sätt att
\nminska Storas kostnader, säger I.P.\". Även
\nFalu-Kuriren hade samma dag en artikel om försäljningen.
\nDen 14 december 1992 ägde ett styrelsesammanträde rum i
\nKRAFT. Ett utdrag ur det styrelseprotokollet har följande
\nlydelse.
\n§ 7
\nEldistributionsrörelsen
\nOrdföranden anförde, att det huvudsakliga motivet för en
\navyttring av distributionsrörelsen är koncernens strävan
\natt minska skulderna genom avyttring av sådana tillgångar,
\nsom långsiktigt inte bedöms kunna utvecklas inom koncernen.
\nVD informerade om
\natt siktet är inställt på en överlåtelse vid årsskiftet,
\natt femårigt leveransavtal till normal prisnivå ingår i
\naffären,
\natt Stora Kraft skall behålla äganderätten till 70 kV nätet
\ni Bergsviksområdet till 65 % och till 50 kV nätet i
\nVansbroområdet till 35 % och
\natt investeringar för att renodla gränser mellan
\nHälsingekraft och Stora Kraft skall undvikas- i stället
\navtalas om utbyte av tjänster.
\nOrdföranden föreslog att styrelsen uttalade sitt stöd för
\natt ordföranden och VD genomför en försäljning av
\ndistributionsrörelsen till Hälsingekraft.
\nI.G. och N.G. tillstyrkte förslaget med
\nmotiveringen att det ger god koncernnytta och förbättrad
\ncash flow för Stora Kraft samt utgör en bra lösning för de
\nanställda inom distributionsrörelsen.
\nJ.N. och I.H. uttalade, att de
\nhyste respekt för koncernens strategiska val, men att de,
\ndå de ej kan göra en avvägning mellan koncernnyttan och
\nkonsekvenserna för Stora Kraft av en avyttring av
\ndistributionsrörelsen, avstod från att deltaga i beslutet.
\nI.Q. uttalade att beslutsunderlaget var
\nbristfälligt och att angivna kostnader för att genomföra
\naffären var alltför låga.
\nBeslut: Styrelsen uttalade sitt stöd för att ordföranden
\noch VD genomför en försäljning av distributionsrörelsen
\ntill Hälsingekraft. Beslutet biträddes av ordföranden,
\nI.G., N.G. och Å.G.. -J.N.
\noch I.H. deltog inte i beslutet.- I.Q.
\noch A.N. reserverade sig mot beslutet.
\nSamma eftermiddag inleddes förhandlingar enligt 11 §
\nmedbestämmandelagen. Från de förhandlingarna finns flera
\nprotokoll. Av det första protokollet, som avsåg för-
\nhandlingarna i avyttringsfrågan och som inleddes den
\n14 december 1992, framgår bl.a. följande.
\nMBL-FÖRHANDLING OM AVYTTRING AV STORA KRAFTs DISTRIBUTIONS-
\nRÖRELSE /.../
\n§ 2
\nI.P. redogjorde för bakgrunden till Stora
\nKrafts förslag att avyttra distributionsrörelsen i Bergvik,
\nVansbro och Falun till AB Hälsingekraft i enlighet med
\ntidigare information.
\n§ 3
\nDe fackliga representanterna är emot en försäljning, då man
\nanser det felaktigt att avyttra en lönsam och väl
\nintegrerad del av Stora Krafts verksamhet.
\n§ 4
\nI samband med förhandlingen väcktes en rad
\npersonalpolitiska frågor och parterna är överens om att
\nbehandla dessa i en fristående förhandling.
\n§ 5
\nDe fackliga representanterna anser, att företaget ej
\nuppfyllt MBLs regler om information, förhandlingsskyldighet
\noch editionsplikt.
\n§ 6
\nKonstaterades, att förhandlingsskyldigheten fullgjorts och
\nförhandlingen förklarades avslutad.
\nDen förhandling som protokollet ovan avspeglar avslutades
\nden 15 december 1992. Förhandlingarna därefter var
\nkonsekvensförhandlingar. Över förhandlingarna rörande
\npersonalpolitiska frågor upprättades ett protokoll. Detta
\nhar i delar följande lydelse.
\nMBL-FÖRHANDLING OM PERSONALPOLITISKA FRÅGOR I SAMBAND MED
\nAVYTTRING AV STORA KRAFTs DISTRIBUTIONSRÖRELSE /.../
\n§ 3/.../
\nOm stora Kraft har för avsikt att avyttra
\ndistributionsrörelsen, kräver personalorganisationerna att
\ndet sker tillsammans med personalpolitiska åtgärder, bland
\nannat utifrån de krav, som personalorganisationerna
\nredovisade vid förhandlingen den 26 november 1992.
\n§ 4 /.../
\nI.P. meddelade, att erbjudande om anställning i
\nHälsingekraft inte skall lämnas förrän den övergripande
\nförhandlingen om personalpolitiska frågor är avslutad./.../
\n§ 6/.../
\nI.P. kommenterade därefter kraven i
\nförhandlingsprotokoll 1992-11-26 och meddelade att A.W.
\nkommer att medverka vid nästa förhandlingstillfälle
\noch svara för de villkor som gäller, inom Hälsingekraft
\nsamt på de frågor som berör övergången. /.../
\nX Stora Kraft anser att Hälsingekraft är det bästa
\nalternativet. Tillgodoser anställningstryggheten, kraft-
\nleveranser och innebär det bästa priset. Områdena säljs i
\nsin helhet med oförändrad verksamhet. Det har funnits andra
\nintressenter, men företaget har föreslagit en
\nhelhetslösning bland annat därför att det ger det
\nekonomiskt bästa resultatet för STORA. /.../
\nPersonalorganisationerna förklarade, att de hittills fått
\ntillfredsställande svar på de frågor de haft, men att de
\nförbehåller sig rätten att återkomma till andra frågor, som
\nkan uppkomma under förhandlingens gång.
\nI.P. meddelade, att det operativa ansvaret för
\ndistributionsrörelsen kvarstår i Stora Kraft intill dess
\nförhandlingarna är avslutade.
\n§ 7
\nFörhandlingarna ajournerades.
\nSom nya datum för förhandling fastlades
\n1992-12-21 kl 13.00, 1992-12-23, kl 10.00 samt 1993-01-04
\nkl 10.00.
\nMålsättningen är, att förhandlingarna skall vara avslutade
\n1992-12-23. I annat fall kan fortsatta förhandlingar
\naktualiseras under mellandagarna fram till årsskiftet.
\nSkadeståndsförhandlingar hölls därefter den 23 december
\n1992. Av protokollet från denna förhandling framgår
\nföljande.
\n§ 2
\nPersonalorganisationerna anser, att Stora Kraft i samband
\nmed påbörjad utredning och senare försäljning av
\ndistributionsrörelsen inte följt gällande MBL-regler i
\nföljande avseenden.
\nStora Kraft har ej fullgjort informationsskyldigheten
\nenligt MBL, eftersom företaget ej fortlöpande informerat om
\nundersökningens fortskridande.
\nStora Kraft har ej fullgjort förhandlingsskyldigheten på
\nett sådant sätt, att personalorganisationerna haft
\nmöjlighet att ta ställning till alternativa lösningar.
\nStora Kraft har ej fullgjort editionsplikten enligt MBL,
\neftersom personalorganisationerna förvägrats ta del av de
\nanbudshandlingar, som inkommit.
\n§ 3
\nStora Kraft bestred att företaget inte följt gällande MBL-
\nregler.
\n§ 4
\nFörhandlingen ajournerades.
\nDen 28 december 1992 träffades det affärsavtal varigenom
\nKRAFT till AB Hälsingekraft försålde sin
\neldistributionsrörelse. Affären avrapporterades därefter
\nvid ett styrelsesammanträde i STORA den 25 januari 1992. Av
\nprotokollet från sammanträdet framgår bl.a följande
\nformulering.
\nFörsäljning av eldistributionsrörelsen
\nStora Krafts styrelse beslöt i december 1992 att sälja
\nStora Krafts eldistributionsrörelse till Hälsingekraft -
\ndotterbolag till Gullspångs Kraft.
\nSkadeståndsförhandlingar slutfördes sedemera den 16 mars
\n1993 och slutade i oenighet. Även en central förhandling
\nhållen den 20 augusti 1993 avslutades på samma sätt. Först
\nvid de centrala förhandlingarna framförde KRAFT att
\nklubbarna vid förhandlingen rörande avyttringsfrågan skulle
\nha träffat överenskommelse om att KRAFT fullgjort sin
\nförhandlingsskyldighet.
\nFörbunden har åberopat följande grunder till stöd för sin
\ntalan. I första hand har gjorts gällande att KRAFT senast
\nden 14 december 1992 beslutat att försälja hela sin eldis-
\ntributionsrörelse utan att dessförinnan på eget initiativ
\nuppta och genomföra förhandlingar enligt 11 §
\nmedbestämmandelagen. I andra hand har gjorts gällande att
\nförhandlingar enligt medbestämmandelagen i varje fall
\nupptogs och genomfördes så sent i STORA:s och KRAFT:s
\nbeslutsprocess att fackklubbarnas möjligheter att
\nförutsättningslöst få förhandla och tillvarata sin
\nmedlemmars intressen allvarligt skadades.
\nFörbunden har anfört att förhandlingar om själva
\nprincipfrågan, att sälja eller inte sälja, borde ha inletts
\ni oktober 1992 då prospektet sändes ut till köparkretsen
\noch sedan fortgått löpande. Förhandlingar vad gäller till
\nvem man skulle sälja och på vilka villkor borde ha inletts
\nvid anbudstidens utgång, kring den 20 november 1992.
\nFör fullgörande av förhandlingsskyldigheten har vidare
\nförbunden gjort gällande att KRAFT borde ha lämnat
\nfullständig information om försäljningsprospektet och de
\nköpare som uppvaktades med prospektet i samband med KRAFTs
\nstyrelsemöte den 16 oktober 1992, dock senast under
\ntystnadsplikt vid informationsmötet den 19 november 1992.
\nKlubbarna borde även fortlöpande ha fått veta vilka köpare
\nsom lämnade anbud. För tydlighets skull har förbunden inte
\ngjort gällande att man skulle fått ta del av anbuden, utan
\nendast att man borde fått information om vilka som lämnat
\nin anbud med upprätthållande av anbudssekretessen.
\nKRAFT
\nBolaget har som grunder för sitt bestridande åberopat
\nföljande. I första hand har gjorts gällande att klubbarna
\nvid bolaget och bolaget träffat en överenskommelse om att
\nKRAFT:s förhandlingsskyldighet var fullgjord.
\nÖverenskommelse har nedtecknats i protokoll över primärför-
\nhandlingen rörande frågan om avyttring av KRAFT:s distri-
\nbutionsrörelse, § 6. Denna förhandling pågick den 14 och
\n15 december 1992. KRAFT har visserligen inte påtalat detta
\nvid den lokala tvisteförhandlingen, men väl vid den
\ncentrala förhandlingen den 20 augusti 1993. I andra hand
\nhar gjorts gällande att, för det fall domstolen skulle
\nfinna att någon sådan överenskommelse inte kan anses
\nföreligga, bolaget har förhandlat i enlighet med
\nmedbestämmandelagen före beslut om avveckling av
\neldistributionsrörelsen, före upptagandet av reella
\navtalsförhandlingar med någon motpart och innan ett
\naffärsavtal träffats med motpart om överlåtelsen.
\nFörhandlingarna har upptagits i så god tid att
\narbetstagarsidan har haft möjlighet att påverka beslutet.
\nEnligt KRAFT:s uppfattning har förhandlingsskyldigheten
\nfullgjorts enligt medbestämmandelagen. Det är riktigt att
\narbetstagarsidan den 13 november 1992 påkallade
\nförhandlingar i enlighet med 12 § medbestämmandelagen.
\nDärigenom förekom arbetstagarparten, som ville gå in i
\nsakförhandlingar, arbetsgivarsidan. Förhandlingen kom att
\nhållas den 26 november 1992. Av protokollet framgår att
\nklubbarna ansåg att konsekvenserna av försäljningen var
\nsvårbedömda. Trots det begärde klubbarna inte extern hjälp
\nför att belysa dessa frågor. Av protokollet framgår vidare
\natt klubbarna då redan var halvt positiva till affären,
\näven om man i sak hävdade att bolaget borde ha tagit upp
\ndet hela till förhandling tidigare.
\nEfter den 26 november 1992 fortsatte sedan förhandlingarna
\npå arbetsgivarens initiativ när det fanns något att
\nförhandla om. Av protokollet från förhandlingen rörande av-
\nyttringen av distributionsrörelsen, hållen den 14 och
\n15 december 1992, framgår inte om det var en förhandling
\nenligt 11 eller 12 §§ medbestämmandelagen. Detta spelar
\nemellertid ingen större roll, då man vid denna förhandling
\navsåg att diskutera de frågor som framgår av ingressen och
\nsom man redan hade börjat diskutera i den förhandling som
\npåbörjades den 26 november 1992.
\nInte heller av protokollet från förhandlingen, påbörjad den
\n15 december 1992, rörande personalpolitiska frågor i
\nsamband med avyttringen framgår om det var en förhandling
\nenligt 11 eller 12 §§ medbestämmandelagen. Det utsägs dock
\ni protokollet att denna förhandling också var en
\nfortsättning på förhandlingen den 26 november 1992. Av
\nprotokollet kan utläsas att man även gick igenom sakfrågan,
\ndvs. försäljningsfrågan. Vidare framgår att man inte
\nfattade något beslut, utan i sedvanlig ordning avvaktade
\nförhandlingar enligt medbestämmandelagen. I.P.
\nkommenterade vid förhandlingen även de krav som klubbarna
\nframställt i protokollet av den 26 november 1992. I denna
\ndel begärde arbetstagarsidan inte att få ta del av de andra
\nalternativen och man begärde inte edition av de åberopade
\nhandlingarna. Protokollet visar också att klubbarna ansåg
\nsig ha fått uttömmande svar på de frågor man ställt och att
\nklubbarna var tillfredsställda med svaren. Det framgår även
\natt bolagets inställning var att förhandlingarna skulle äga
\nrum först, därefter skulle beslut tas och vidare att
\nmålsättningen var att affären skulle slutföras före
\nårsskiftet. Skulle detta inte gå, kunde förhandlingar
\nfortsätta även efter årsskiftet.
\nAv protokollet från den 21 och 23 december 1992 framgår av
\n11 § att AB Hälsingekrafts verkställande direktör, A.W.
\nvar närvarande och att han kunde svara på de frågor
\nde fackliga organisationerna hade. Bolaget gick här facken
\ntill mötes vad gäller deras begäran att vara med och
\nförhandla med den eventuella intressenten före ett
\navtalsslut, trots att KRAFT ursprungligen sagt nej till
\ndetta.
\nFörhandlingarna avslutades den 23 december 1992. Parterna
\nvar då ense om detta. Hade arbetstagarsidan velat ha
\nytterligare förhandlingar kunde förhandlingsförloppet ha
\nfortsatt.
\nBolagets uppfattning är att de fackliga organisationerna
\ngenom förhandlingarnas avslutande medverkat till en smidig
\növergång av distributionsrörelsen. Organisationerna hade ju
\ntidigare krävt för att medverka i en sådan övergång att
\nbolaget var tillmötesgående vad gäller de personalpolitiska
\nfrågorna. Detta var också bolaget. Genom förhandlingarnas
\navslutande ansåg sig bolaget ha fullgjort sin
\nförhandlingsskyldighet gentemot de fackliga
\norganisationerna och KRAFT fortsatte därefter
\nförhandlingarna med AB Hälsingekraft fram till dess
\nramavtalet undertecknades den 28 december 1992.
\nMed hänsyn till anbudssekretessen på detta känsliga område
\nansåg KRAFT att det inte var möjligt att informera de
\nfackliga organisationerna om vilka de övriga intressenterna
\nvar. Från KRAFT:s sida fanns det endast ett alternativ och
\ndet var en försäljning till AB Hälsingekraft.
\nVad gäller den skriftliga information från STORA:s
\ninformationsavdelning som gavs till de anställda och
\npressen den 10 december 1992 anser KRAFT att den är
\nolyckligt formulerad. Informationen hade dock inte med
\nbeslutsprocessen i STORA-koncernen att göra. STORA:s avsikt
\nmed formuleringarna om medbestämmandeförhandlingarna i
\ninformationen var att markera att man inte avsåg att köra
\növer de fackliga organisationerna i frågan. Det hade man
\nheller inte tidigare gjort. Enligt bolagets mening hade de
\nfackliga organisationerna en tyst vetorätt och från
\nbolagets sida strävade man efter att nå en överenskommelse
\ni frågan med arbetstagarsidan.
\nVad sedan gäller styrelseprotokollet från den 14 december
\n1992 tillkom beslutet som en konsekvens av beslutet i
\nSTORA:s styrelse den 10 december 1992. Enligt det senare
\nbeslutet uppdrog styrelsen i STORA åt I.P. att
\nfortsätta diskussionerna med AB Hälsingekraft om en
\neventuell avyttring av distributionsrörelsen.
\nInom STORA-koncernen har man ofta tillämpat en delegering
\nav beslut i mindre frågor. Den aktuella affären rörande
\nkoncernen ansågs inte vara stor. Den delegering som gavs
\nvid styrelsesammanträdet den 14 december 1992 var som sådan
\nnormal och brukade ske i beslutsgången inom koncernen. Den
\nkan jämföras med den delegering inom dotterbolaget STORA-
\nPapyrus, som skedde vid affären Newton Falls. Denna typ av
\ndelegering, som framför allt brukar ske till den
\nverkställande direktören, innebär en öppen fullmakt till
\nden befullmäktigade att avgöra slutligt om det skall bli
\nnågon affär; i detta fall om man skulle avyttra
\neldistributionsrörelsen eller inte. I genomförandet av
\nförsäljningen ingick i sedvanlig ordning att genomföra
\nförhandlingar enligt medbestämmandelagen. Återrapportering
\nvar tänkt att ske till KRAFT:s styrelse.
\nFörbunden
\nFörbunden har bestritt påståendet att en överenskommelse
\nskulle ha träffats av den innebörden att de fackliga
\norganisationerna skulle ha förklarat sig nöjda med MBL-
\nförhandlingarna och därigenom avtalat bort möjligheten till
\nen skadestånd för brott mot medbestämmandelagen.
\nDOMSKÄL
\nTvisten
\nTvisten i målet gäller huvudsakligen frågan huruvida KRAFT
\nbrutit mot 11 § medbestämmandelagen antingen genom att inte
\nalls primärförhandla innan bolaget definitivt beslutade att
\növerlåta den aktuella eldistributionsrörelsen - enligt
\narbetstagarsidan fattade KRAFT ett sådant beslut senast den
\n14 december 1992 medan primärförhandlingen inleddes först
\nsenare samma dag - eller genom att uppta och genomföra
\nsådana förhandlingar för sent.
\nEn särskild tvistefråga är om de tre förbundens klubbar
\ngenom en anteckning i förhandlingsprotokollet från den
\nprimära förhandlingen kan anses ha träffat en överens-
\nkommelse med KRAFT om att bolagets förhandlingsskyldighet
\nfullgjorts och att därigenom förbunden skulle vara hindrade
\nfrån att yrka skadestånd på sätt som skett. Arbetsdomstolen
\ntar först upp denna senare fråga till prövning.
\nHar en överenskommelse träffats om att KRAFT fullgjort sin
\nförhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen?
\nKRAFT:s påstående om att en överenskommelse träffats om att
\nbolaget fullgjort sin förhandlingsskyldighet grundas på en
\nanteckning i § 6 i protokollet från den primära
\nförhandlingen rörande avyttringsfrågan som inleddes den
\n14 december 1992 och avslutades påföljande dag. Paragrafen
\nlyder: \"Konstaterades, att förhandlingsskyldigheten
\nfullgjorts och förhandlingen förklarades avslutad\". Enligt
\nKRAFT innebär skrivningen att en överenskommelse med
\nangiven innebörd träffats. Förbunden har bestritt KRAFTs
\npåstående och har särskilt pekat på § 5 i samma protokoll.
\nI denna paragraf har antecknats att de fackliga
\nrepresentanterna anser att företaget inte har uppfyllt
\nmedbestämmandelagens regler om information,
\nförhandlingsskyldighet och editionsplikt.
\nArbetsdomstolen ser saken på följande sätt. Om den
\nåberopade anteckningen i protokollet betraktas för sig, kan
\nden onekligen uppfattas på det sätt som KRAFT anfört. Det
\när emellertid också möjligt att läsa anteckningen på det
\nsättet att parterna konstaterar att det inte föreligger
\nnågot ytterligare att förhandla om i avyttringsfrågan. För
\ndet senare alternativet talar uttalandets placering sist i
\nprotokollet i anslutning till att förhandlingen förklaras
\navslutad. Arbetsgivarsidan har inte kunnat påvisa något som
\nhelst annat stöd för sin uppfattning om anteckningens
\ninnebörd än själva lydelsen. Såsom arbetstagarsidan
\nframhållit talar innehållet i § 5 i protokollet starkt emot
\natt en överenskommelse kommit till stånd med den av KRAFT
\npåstådda innebörden. Det förefaller sålunda helt osannolikt
\natt till protokollet först skulle ha antecknats att de
\nfackliga representanterna ansåg att bolaget inte uppfyllt
\nsin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen och
\natt dessa omedelbart därefter skulle ha varit beredda att
\nbiträda en överenskommelse om att bolaget fullgjort denna
\nförhandlingsskyldighet. Detta skulle dessutom ha skett utan
\natt saken, såvitt framkommit, över huvud taget diskuterats
\nmellan förhandlingsparterna. Enligt arbetsdomstolens
\nuppfattning föreligger inte tillräcklig grund för att
\nuppfatta den berörda anteckningen på det sätt som
\narbetsgivarsidan uppgivit. Avgörande skäl talar för att
\nanteckningens rätta innebörd är att parterna velat slå fast
\natt intet återstod att förhandla om i avyttringsfrågan.
\nMed hänvisning till det anförda underkänner arbetsdomstolen
\nKRAFT:s invändning att en överenskommelse träffats om att
\nförhandlingsskyldigheten fullgjorts. Detta innebär att
\nförbunden inte är hindrade från att framställa det i målet
\naktuella skadeståndsyrkandet.
\nFöreligger ett åsidosättande av förhandlingsskyldigheten
\nenligt 11 § medbestämmandelagen?
\nArbetsdomstolen övergår härefter till att pröva huvudfrågan
\ni målet, huruvida KRAFT åsidosatte den primära
\nförhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i
\nsamband med att bolaget i december 1992 överlät sin
\neldistributionsrörelse till AB Hälsingekraft.
\nALLMÄNT
\nRegeln om arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet i
\n11 § medbestämmandelagen har följande lydelse.
\n\"Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin
\nverksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med
\narbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är
\nbunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan
\narbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets-
\neller anställningsförhållandena för arbetstagare som
\ntillhör organisationen\".
\nSom framgår av bestämmelsens lydelse anges inte
\nuttryckligen i lagtexten när i förhållande till det
\ntilltänkta beslutet som arbetsgivarens skyldighet att
\ninleda primär förhandling inträder. Av lagens förarbeten
\n(prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 355 f) framgår emellertid att
\ntanken med bestämmelsen bl.a. är att förhandlingen skall
\ninledas på ett så tidigt stadium att den blir ett naturligt
\noch effektivt led i beslutsprocessen hos arbetsgivaren. Det
\nskall finnas reella möjligheter att vad som anförs av
\narbetstagarsidan kommer att ingå på ett meningsfullt sätt i
\narbetsgivarens beslutsunderlag. Förhandlingen skall tas upp
\noch genomföras innan arbetsgivaren själv har tagit
\nställning till den fråga som förhandlingen avser. När det
\nrör sig om komplicerade frågor skall förhandlingen redan på
\nett tidigt stadium ingå som ett led i arbetsgivarens eget
\narbete att skaffa fram beslutsunderlag och att i övrigt
\nförbereda beslutet.
\nDomstolen har i åtskilliga domar bekräftat uttalandena i
\nförarbetena. Som huvudregel gäller således att
\nförhandlingar skall hållas innan arbetsgivaren nått fram
\ntill en mer principiell ståndpunkt i den aktuella frågan
\neller mer i detalj utarbetat ett beslutsförslag som
\nomedelbart kan genomföras (jfr AD 1979 nr 149, 1980 nr 49
\noch 1986 nr 53). Domstolen har också betonat det värde som
\nligger i att låta arbetstagarna framföra sina synpunkter på
\nen tilltänkt försäljning redan innan arbetsgivaren funnit
\nen köpare (jfr AD 1980 nr 81).
\nÅ andra sidan inträder arbetsgivarens
\nförhandlingsskyldighet normalt sett inte innan
\narbetsgivaren själv kunnat vidta undersökningar för att ta
\nställning till vilka handlingsalternativ som finns. Några
\nmeningsfulla förhandlingar kan inte tänkas bli förda innan
\narbetsgivaren har bildat sig en någorlunda klar uppfattning
\nom vilka olika åtgärder som är möjliga att genomföra.
\nDet säger sig självt att någon fast princip, som kan följas
\nvid bedömningen av förhandlingsskyldighetens närmare
\ninnebörd i ett visst fall, inte kan uppställas. I stället
\nfår en prövning ske efter omständigheterna i det enskilda
\nfallet.
\nI förhandlingsskyldigheten ligger inte bara en skyldighet
\natt förhandla i den aktuella frågan utan däri ingår också
\nsom ett viktigt moment en skyldighet att informera.
\nDomstolen har i flera domar understrukit arbetstagarpartens
\nintresse av information och den uppgift i det avseendet som
\nett tidigt förhandlingsinitiativ har att fylla.
\nI målet har förbunden i första hand gjort gällande att
\nKRAFT brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att senast
\nden 14 december 1992 fatta ett definitivt beslut om
\nförsäljning av eldistributionsrörelsen utan att
\ndessförinnan haft några primärförhandlingar med
\narbetstagarorganisationerna. I andra hand har förbunden
\nanfört att förhandlingar upptogs och genomfördes på ett så
\nsent stadium i KRAFT:s och STORA:s beslutsprocess att
\nfackklubbarnas möjligheter att förutsättningslöst få
\nförhandla och tillvarata sina medlemmars intressen
\nallvarligt skadades. KRAFT har anfört att bolaget
\nförhandlat i enlighet med medbestämmandelagen.
\nHar KRAFT fattat slutligt beslut om överlåtelse innan
\nprimärförhandlingar inleddes?
\nArbetsdomstolen behandlar först frågan om KRAFT definitivt
\nbeslutade att försälja sin eldistributionsrörelse till AB
\nHälsingekraft senast vid styrelsemötet den 14 december
\n1992. KRAFT har anfört att bolaget fattade det slutliga
\nbeslutet att överlåta distributionsnätet först den
\n28 december 1992, dvs. samma dag som ramavtalet
\nundertecknades.
\nI målet har redovisats uttalanden från bolagets sida som
\nhärrör från tiden före den primära förhandlingens inledande
\noch som kan tyda på att bolaget redan före denna
\nförhandling hade tagit slutlig ställning i
\navyttringsfrågan. Uttalandena förekommer i den information
\nsom STORA utsände den 10 december 1992 till de anställda
\noch pressen. Även I.P:s uttalande i Dala-
\nDemokraten den 11 december 1992 är av intresse.
\nDen information som STORA:s informationsavdelning gav till
\nde anställda och pressen den 10 december 1992 är ägnad att
\nuppfattas på det sättet att affären redan i det läget var
\nklar. I båda informationsmeddelandena är skrivningen sådan
\natt affären uppgavs vara avslutad. Det skall dock
\nframhållas att en uttrycklig reservation gjordes för att
\nförhandlingar enligt medbestämmandelagen skulle komma att
\nfölja. Dessutom framgår av utredningen att något formellt
\nbeslut i KRAFT:s styrelse om avyttringen då ännu inte ägt
\nrum. N.G., bolagets chefsjurist, har vid förhör
\ninför domstolen uppgett att formuleringarna i
\ninformationsmeddelandena blev missvisande. I.P.
\nuttalande i Dala-Demokraten synes närmast vara
\natt uppfatta som ett allmänt uttalande rörande
\nmoderbolagets skäl till en avyttring av
\ndistributionsrörelsen.
\nEnligt domstolens mening har det inte framkommit något i
\nmålet som mera påtagligt talar emot KRAFT:s förklaring att
\nformuleringen i informationsmeddelandena från STORA blev
\nfelaktiga. Domstolens bedömning av omständigheterna kring
\ndessa meddelanden är därför att det inte kan anses utrett
\natt dotterbolaget KRAFT den 10 december 1992 slutligt
\nbestämt sig i överlåtelsefrågan.
\nInnehållet i protokollet från styrelsesammanträdet den
\n14 december 1992 är självfallet av särskild vikt. Av
\nprotokollet framgår att styrelsens ordförande I.P.
\nredogjorde för motiven för en avyttring av
\neldistributionsrörelsen och att KRAFT:s verkställande
\ndirektör Å.G. bl.a informerade om att avsikten var att
\nen överlåtelse skulle ske vid årsskiftet 1992/93. Vidare
\nframgår att ordföranden föreslog att styrelsen skulle
\nuttala sitt stöd för att ordföranden och verkställande
\ndirektören i KRAFT genomförde försäljningen. Styrelsen
\nbeslutade därefter i enlighet med ordförandens förslag.
\nEnligt domstolens mening är protokollets innebörd i det
\naktuella hänseendet inte klar. Efter ordalydelsen kan
\nprotokollet tolkas som att KRAFT beslutade att sälja
\ndistributionsrörelsen och att uppdraget till ordföranden
\noch verkställande direktören endast avsåg att verkställa
\nbeslutet. Men texten kan också uppfattas på det sättet att
\nstyrelsen delegerade till ordföranden och verkställande
\ndirektören att fortsätta förhandlingarna med den tilltänkta
\nköparen och söka uppnå en för KRAFT godtagbar uppgörelse.
\nDen senare tolkningen stöds också av N.G:s
\nuppgifter att STORA tillämpat ett sådant
\ndelegeringsförfarande vid tidigare liknande affärer.
\nDelegeringen har i dessa fall inneburit att bl.a.
\nverkställande direktören getts fullmakt, med
\nrapporteringsskyldighet till styrelsen, att föra en viss
\naktuell affär till ett lämpligt avslut. Delegeringen har
\nockså inneburit en frihet för de befullmäktigade att avstå
\nfrån affären.
\nFör att styrelsebeslutet den 14 december 1992 reellt
\navslutade affären för KRAFT:s del kan vissa av de uppgifter
\ntala som I.P. lämnat vid sitt förhör och som
\nrörde vad som förekom vid det aktuella
\nstyrelsesammanträdet. Enligt I.P. var Å.G.
\ntill att börja med inte villig att rösta för ordförandens
\nförslag. Först sedan man tagit paus och I.P.
\noch Å.G. överlagt enskilt om koncernnyttan med
\nförslaget röstade Å.G. för en avyttring. Detta kan i
\noch för sig tolkas som att styrelsemötet reellt avsåg den
\navgörande frågan att avsluta affären. Å andra sidan kan det
\nhela ses som att styrelsemötet var det sista innan en
\ndelegering skulle ges och kunde också vara det sista
\ntillfället att diskutera affären i hela styrelsen och kunna
\npåverka denna. Enligt domstolens mening är denna senare
\ntolkning minst lika sannolik.
\nArbetsdomstolen finner vid en samlad bedömning av vad som
\nförekom vid styrelsesammanträdet den 14 december 1992 att
\ndet inte kan anses klarlagt att KRAFT då fattade definitivt
\nbeslut i överlåtelsefrågan. Domstolen kan inte heller genom
\nden övriga utredningen i målet finna utrett att KRAFT på
\nett än tidigare stadium av beslutsprocessen definitivt
\nbestämt sig att överlåta distributionsrörelsen.
\nArbetsdomstolen utgår vid sin fortsatta prövning från att
\nbolaget definitivt beslutade att avyttra
\ndistributionsrörelsen först i och med att avtalet den
\n28 december 1992 undertecknades.
\nHar KRAFT på annat sätt åsidosatt sin
\nförhandlingsskyldighet?
\nFörbundens inställning är att KRAFT åsidosatt
\nförhandlingsskyldigheten även för det fall att det inte kan
\nsägas att beslutet i avyttringsfrågan redan reellt sett var
\nfattat när primärförhandlingarna inleddes efter
\nstyrelsemötet den 14 december 1992. Förbunden har gjort
\ngällande att förhandlingar i frågan huruvida
\ndistributionsrörelsen skulle säljas borde ha inletts i
\noktober då försäljningsprospektet sändes ut till vissa
\ntilltänkta köpare och sedan fortgått löpande. Förhandlingar
\ntill vem och på vilka villkor försäljningen skulle ha skett
\nborde enligt arbetstagarsidans mening ha inletts vid
\nanbudstidens utgång kring den 20 november 1992.
\nKRAFT har anfört att bolaget genomfört förhandlingar enligt
\nmedbestämmandelagens regler och att arbetstagarsidan haft
\nmöjlighet att påverka avyttringsbeslutet. Förhandlingar har
\nupptagits då det funnits något att förhandla om.
\nArbetsdomstolen finner anledning att först understryka att
\nfrågan om hur förhandlingarna rätteligen borde ha bedrivits
\nskall bedömas under beaktande av att saken gällde en fråga
\nav stor betydelse för såväl bolaget som ett betydande antal
\nanställda. I en fråga av denna karaktär är det av särskild
\nvikt att arbetstagarparten i ett så tidigt skede av
\nbeslutsprocessen som möjligt bereds insyn i ärendets
\nberedning och ges tillfälle att anföra synpunkter. Inte
\nminst viktigt är att de fackliga företrädarna erhåller
\nsådan information att de på ett rimligt sätt i sin tur kan
\ninformera sina medlemmar och besvara de frågor som ställs.
\nEn första fråga man kan ställa sig är vid vilken tidpunkt
\narbetsgivarsidan hade kommit så långt i sina överväganden
\natt meningsfulla förhandlingar över huvud taget kunnat
\nföras.
\nKRAFT synes ha den inställningen - och gav också uttryck åt
\ndetta till motsidan - att det först på ett mycket sent
\nstadium fanns något att förhandla om. Denna inställning
\nvilar enligt arbetsdomstolens åsikt på en felsyn rörande
\nförhandlingsskyldighetens innebörd. Synbarligen ansåg man
\ninom STORA-koncernen att det var ofrånkomligt att avyttra
\ndistributionsrörelsen. I den frågan fanns alltså - ansåg
\nman på arbetsgivarsidan - inget att diskutera utan vad en
\nprimär förhandling främst kunde gälla var frågan till vem
\nförsäljningen skulle ske.
\nEn grundläggande fråga var emellertid, som arbetsdomstolen
\nser det, om KRAFT över huvud taget skulle avhända sig
\ndistributionsrörelsen. Den omständigheten att arbetsgivaren
\nredan har en klar uppfattning i en förhandlingsfråga och
\natt arbetsgivaren inte ser någon möjlighet att frångå denna
\nuppfattning befriar honom självfallet inte från att träda i
\nförhandling. Förhandlingsförloppet påverkas visserligen
\nstarkt av arbetsgivarens inställning och förhandlingen blir
\ninte förutsättningslös. Förhandlingen får emellertid den
\nbetydelsefulla effekten att arbetstagarsidan blir
\ninformerad om arbetsgivarens inställning och får möjlighet
\natt ställa frågar och framföra synpunkter. I det förelig-
\ngande fallet kom förhandlingen till stånd först i
\nbeslutsprocessens slutskede. Härigenom skapades känslan på
\narbetstagarsidan att KRAFT inte frågade efter arbetstagar-
\nnas åsikt i frågan och över huvud taget inte var
\nförhandlingsvilligt. Olägenheten härav för arbetstagarsidan
\nförstärktes av att arbetsgivarsidan fann anledning att gå
\nut med information till de anställda och pressen utan att
\nförst inleda primärförhandling i frågan.
\nArbetsdomstolen anser att den primära
\nförhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i
\ndetta fall hade innefattat en skyldighet för KRAFT att
\nförhandla i den grundläggande frågan om en avyttring av
\neldistributionsrörelsen över huvud taget skulle ske. Enligt
\ndomstolens åsikt talar övervägande skäl för att denna
\nförhandling borde ha hållits innan försäljningsprospektet
\ndelgavs de tilltänkta köparna, dvs. någon gång i oktober
\n1992.
\nArbetsdomstolen anser vidare att det även hade ålegat KRAFT
\natt förhandla i frågan om villkoren för avyttringen av
\ndistributionsrörelsen och om vem som skulle erbjudas att
\nköpa rörelsen betydligt tidigare än som skedde.
\nFörhandlingsinitiativet i dessa frågor borde ha tagits
\nsenast i anslutning till att anbudstiden hade gått ut i
\nnovember 1992.
\nI anslutning till det anförda vill domstolen framhålla att
\nförhandlingen den 26 november 1992, som initierades från
\narbetstagarsidan, inte såvitt utredningen visar innefattade
\nnågra reella sakförhandlingar rörande överlåtelsefrågan.
\nBehandlingen av avyttringsfrågan i KRAFT:s styrelse ger
\nenligt arbetsdomstolens mening ett klart stöd för att
\narbetsgivarsidan hade kommit alldeles för långt i besluts-
\nprocessen när primärförhandlingarna inleddes. Vid
\nstyrelsemötet den 14 december 1992 delegerade, såsom
\nnärmare har berörts i det föregående, styrelsen till
\nordföranden och verkställande direktören att genomföra
\naffären med den av bolaget utvalde köparen. Det
\nutredningsarbete som affären krävde var då rimligen
\navslutat. Utredningen hade bl.a. lett till att en köpare
\nsorterats fram. Reellt innebar beslutet att KRAFT, även om
\ndefinitivt beslut inte fattades, tog principiell ställning
\ni affären. Formuleringen i protokollsbeslutet är härvidlag
\notvetydig. På grundval av den utredning som förelåg
\nuttalade sig sålunda styrelsen för en avyttring av
\ndistributionsrörelsen och gav ordföranden och verkställande
\ndirektören fullmakt att fatta slutligt avgörande om
\naffärens genomförande. Tillvägagångssättet innefattade
\ntydligtvis att styrelsen inte skulle kallas in ånyo om ej
\nnågra nya omständigheter tillkom. Detta skedde för övrigt
\ninte heller trots klubbarnas vid primärförhandlingarna
\nframförda motstånd mot affären. De fackliga
\norganisationernas inställning fanns sålunda över huvud
\ntaget inte redovisad när styrelsen fattade
\ndelegationsbeslutet och därmed skilde sig från ärendet.
\nEnligt domstolens mening visar det nu anförda med all
\nönskvärd tydlighet att primärförhandlingar inleddes för
\nsent i KRAFT:s beslutsprocess.
\nSAMMANFATTANDE SLUTSATS
\nMed hänsyn till vad som ovan anförts finner arbetsdomstolen
\natt KRAFT åsidosatte sin förhandlingsskyldighet enligt 11 §
\nmedbestämmandelagen, när distributionsrörelsen avyttrades.
\nSKADESTÅND
\nMed hänsyn till utgången i målet är KRAFT
\nskadeståndsskyldigt gentemot förbunden. Vid bedömningen av
\nskadeståndens storlek beaktar domstolen att åsidosättandet
\nav förhandlingsskyldigheten måste betraktas som allvarligt
\nmed hänsyn till beslutets betydelse för de anställda och
\nför bolaget självt. Hänsyn måste emellertid också tas till
\natt det inte kan anses ha framkommit att bolaget avsiktligt
\nåsidosatte sina skyldigheter utan trodde sig handla i
\nenlighet med medbestämmandelagens bestämmelser och att
\nbolaget dock visat en vilja att låta de fackliga
\norganisationerna medverka i beslutsgången. Det bör även
\nbeaktas att frågor som rör förhandlingstidpunkten vid
\nprimärförhandlingar kan var mycket svåra att bedöma vid
\nindustriaffärer av viss komplexitet och omfattning.
\nDomstolen finner med hänsyn till vad som anförts skäligt
\natt bestämma det allmänna skadeståndet till 30 000 kr till
\nvartdera förbundet.
\nRÄTTEGÅNGSKOSTNADER
\nDå KRAFT tappat målet är bolaget skyldigt att utge
\nersättning till förbunden för rättegångskostnader. Om
\nbeloppet råder inte tvist.
\nDOMSLUT
\n1. Arbetsdomstolen förpliktar Stora Kraft Aktiebolag att
\ntill envar av Svenska Elektrikerförbundet, Svenska
\nIndustritjänstemannaförbundet och Sveriges Arbetsledareför-
\nbund utge allmänt skadestånd med trettiotusen (30 000) kr.
\n2. Stora Kraft Aktiebolag skall utge ersättning för
\nrättegångskostnader till de tre organisationerna med
\nfemtiofyratusensexhundranittioåtta (54 698) kr, varav
\nombudsarvode 54 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen
\npå förstnämnda belopp från dagen för denna dom till dess
\nbetalning sker.
\nDom 1994-08-24, målnummer A-295-1993
\nLedamöter: Hans Stark, Erik Lempert, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Lars Ahlvarsson, Nils Gunnarsson förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Marie-Louise Strömgren. Enhälligt.
\nSekreterare: Jakob Hedenmo
","lagrumLista":[{"referens":"11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet","sfsNummer":"1976:580"}],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["A 295-93"],"nyckelordLista":["Medbestämmandelagen"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"1999-12-31T00:00:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["AD 1994 nr 103"],"sammanfattning":"Fråga huruvida arbetsgivare åsidosatte den primära förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen genom att inte alls förhandla innan en verksamhetsgren överläts eller genom att uppta och genomföra förhandling för sent.","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}