{"avgorandedatum":"1999-04-12","bilagaLista":[],"domstol":{"domstolKod":"RHN","domstolNamn":"Rättshjälpsnämnden"},"europarattsligaAvgorandenLista":[],"forarbeteLista":[],"gruppKorrelationsnummer":"02218d2a-6155-430c-99f5-b1cca415fc61","hanvisadePubliceringarLista":[],"id":"42316a47-7478-461a-8bc9-d1619dc40dbb","lagrumLista":[{"referens":"32 § och 35 § rättshjälpslagen (1996:1619)","sfsNummer":"1996:1619"}],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["169-99"],"nyckelordLista":["Rättsskydd","Upphöra","Rimlighetsprövning","Rättshjälpsavgift","Rättshjälp","Rättsskyddsförsäkring","Upphörande","Rimligt","Betalningsskyldighet","Återbetalningsskyldighet"],"publiceringsform":"DOM_ELLER_BESLUT","publiceringstid":"2000-11-14T14:11:03","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":[],"sammanfattning":"I fall då två rättssökande efter det att rättshjälp beviljats dem även beviljats rättsskydd i angelägenheterna, har det inte längre ansetts rimligt att staten står kostnaderna i ärendena. Rättshjälpen har därför förordnats upphöra. De rättssökandes betalningsskyldighet har därvid begränsats till rättshjälpsavgiften med utgångspunkt från de kostnader som uppkommit fram till dess besluten om rättshjälpens upphörande fattades.","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}