Parter:
\nSAS Commuter; Dansk Pilotforening; Norske SAS-
\nFlygeres Forening
\nNr 107
\nSAS Commuter i Kastrup, Danmark
\nmot
\nDansk Pilotforening i Kastrup, Danmark och Norske SAS-
\nFlygeres Forening i Lysaker, Norge
\noch
\nDansk Pilotforening i Kastrup, Danmark och Norske SAS-
\nFlygeres Forening i Lysaker, Norge
\nmot
\nSAS Commuter i Kastrup, Danmark.
\n\n
TVISTERNA
\nMellan SAS Commuter (SC) på ena sidan och Dansk
\nPilotforening (DPF) och Norske SAS-Flygeres Forening (NSF)
\npå den andra föreligger ett kollektivavtal med
\ngiltighetstid fr.o.m. den 1 januari 1991 t.o.m. i första
\nhand den 31 december 1993.
\nParterna tvistar om tolkningen av kollektivavtalet, främst
\nmed avseende på frågor om omplacering av piloter och
\nrekrytering av styrmän.
\nDet omtvistade kollektivavtalet innehåller såvitt är ifråga
\nföljande bestämmelser.
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\n§ 2 TJÄNSTGÖRINGS- OCH ORDNINGSFÖRESKRIFTER
\n...
\nMom 2. Tjänstgöringsbas fastställes av företaget vid
\nanställningstidpunkten. Bestämmelse beträffande
\ntjänstgöring från annan bas än hemmastationen framgår av
\nbilaga F.
\n...
\n§ 16 BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNING, BEFORDRAN, OMPLACERING,
\nTJÄNSTETILLDELING OCH PERMITTERING AV FLYGARE
\nMom 1. Ved ansaettelse i företaget som kaptajn gaelder
\nfölgende principper:
\na) SAS-piloter söger ansaettelse i företaget i forbindelse
\nmed bidding i SAS....
\nb) Styrmaend i företaget bidder kaptajn i företaget
\nindenfor företagets eget biddingsystem.
\nc) Eksterne kaptajner ansaettes efter ansögning.
\nd) Prioritering mellem a, b og c er fölgende:
\nI förste hånd anstaettes kaptajner efter a og b i.h.t.
\nföretagets FOM, idet ansögernes anstaettelsedato i
\nhenholdsvis SAS og företaget og ved lige dato ansögernes
\nfödselsdag er afgörende for, hvem der skal ansaettes.
\nFindes ingen kvalificerede ansögere blandt a og b kan
\nföretaget ansaette kaptajner efter c.
\n...
\nMom 3. Der oprettas en senioritetslista faelles för alle
\npiloter ansat i företaget. Basis for denne senioritetsliste
\ner for SAS ansatte piloter deres ansaettelsesdato i SAS og
\nfor alle andre piloter ansat i förtaget deres
\nansaettelsesdato i företaget. Vid lige dato er
\nfödselsdatoen afgörende.
\nKaptajner indplaceres på listan för styrmaend.
\n...
\nMom 6. Ved afskedigelse, tjenestetildeling, stationering
\nsamt genansaettelse skal gaelde den i mom. 3 naevnte liste.
\nMom 7. Förtaget opretter tjenestegöringsbaser efter
\nproduktionsbehov, og företaget fastsaetter antal
\nkaptajnsstillinger for hver tjenestegöringsbase.
\nMom 8. Ved reducering af besaetningsbehovet på tildelt
\ntjenestegöringsbase skal listen i mom 3 laegges til grund.
\nHvis dette medförer tvangsmaessig bytte af
\ntjenestegöringsbase, skal bilag F (01) gaelde.
\nPiloter udlånt fra SAS kan dog vaelge mellem ny
\ntjenestegöringsbase i företaget eller tilbageföring till
\ntjeneste i SAS. ...
\n...
\nMom 10. Udtagning sker for hver tjenestegöringsbase for
\nsig, idet base bidding opfyldes efter senioritet, når
\ntjenstgöringsbase tildels.
\nBILAGA F
\nTJÄNSTGÖRING FRÅN ANNAN BAS ÄN HEMMASTATION
\n1. Byte av tjänstgöringsbas
\na) Kapten utlånad från SAS kan på egen begäran för en
\nperiod upp till tre månader fortsätta bo på den tidligare
\nhemmabasen vid tilldelning av ny tjänstgöringsbas.
\nI sådant fall gäller att företaget skall tillhandahålla
\nflygbiljetter mellan hammastation och tjänstgöringsbas.
\nSådan överföringsresa sker på egen fritid. ...
\nb) Kaptajn udlånt fra SAS kan i stedet for a) ovenfor
\nvaelge at flytte till den nye tjenestegöringsbase, idet
\nföretaget da afholder flytteomkostninger i.h.t. regler
\ngaeldende for tjenestemandspersonale i företaget. ...
\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
\nSC har yrkat att arbetsdomstolen fastställer att
\nkollektivavtalet innebär följande.
\n1. Utnämning till kapten bland styrmän från SC och SAS sker
\ntill den bas där det finns en ledig befattning som kapten,
\noch piloterna måste således skifta bas när de utnämns till
\nkapten på annan bas än den där de före utnämningen var
\nplacerade.
\n2. SC har enligt kollektivavtalets § 16 rätt att - om
\nbesättningbehovet skulle minska på en bas och en frivillig
\nlösning inte kan uppnås - omplacera styrman eller kapten
\nmed iakttagande av individuella uppsägningsvarsel, dock att
\nvad gäller de från SAS utstationerade piloterna skall
\nbilaga F gälla.
\n3. Kollektivavtalet gäller samtliga piloter, både SC-
\nanställda piloter och piloter inlånade från SAS, såvitt
\nicke annat framgår explicit av avtalstexten.
\nPilotföreningarna har yrkat att arbetsdomstolen fastställer
\natt § 16 i kollektivavtalet mellan parterna innebär att
\ntillsättning av flygstyrmän vid någon av SC:s baser i
\nförsta hand skall ske genom biddingförfarande inom hela
\nföretaget.
\nPilotföreningarna har bestritt SC:s yrkanden under
\npunkterna 1 och 2. Beträffande yrkandet under punkten 3 har
\npilotföreningarna yrkat avvisning, men medgett yrkandet för
\ndet fall det tas upp till prövning.
\nSC har bestritt pilotföreningarnas yrkande.
\nParterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
\nPARTERNAS TALAN
\nSC
\nSC är ett systerkonsortium till SAS och bedriver för SAS
\nräkning s.k. commutertrafik med små Fokkerplan från tre
\nbaser, nämligen Tromsö, Oslo och Köpenhamn. Ägarbilden ser
\nlikadan ut i SC som i SAS. Inom SC finns cirka 200 piloter,
\nvarav 25 inlånats från SAS. Av piloterna har 110
\nkaptenstjänster.
\nAv kollektivavtalets § 16 mom. 3 framgår att alla SC:s
\npiloter är uppsatta på en så kallad senioritetslista. Denna
\nlista är ett slags turordningslista som kan jämföras med de
\nlistor man upprättar enligt anställningsskyddslagens
\nbestämmelser, dock med den skillnaden att kaptener alltid
\nplaceras före styrmän.
\nAv mom. 1 till samma paragraf framgår att kaptenstjänster i
\nSC tillsätts genom ett så kallat biddingförfarande. Endast
\nom ingen som redan är anställd i SAS eller SC har önskat
\n(\"biddat\") en ledig kaptenstjänst i SC, får denna tjänst
\ntillsättas med en extern sökande. Det är bara vid
\nkaptenstillsättningar som SC är skyldigt att tillämpa
\nbiddingförfarande framför externa tillsättningar.
\nKollektivavtalets § 16 innehåller vidare i mom. 7 den
\nbestämmelsen att SC självständigt med utgångspunkt i
\nproduktionsbehovet fastställer antalet kaptensbefattningar
\nvid varje tjänstgöringsbas.
\nI mom. 10 i samma paragraf återfinns bestämmelsen att alla
\nnyutnämnda kaptener tilldelas en viss tjänstgöringsbas.
\nDetta innebär att en nytillsatt kapten måste flytta till
\nden bas där hans nya befattning finns. Att utnämnas till
\nkapten kan alltså innebära att man måste byta bas.
\nOm lediga kaptenstjänster vid flera olika baser skall
\ntillsättas samtidigt, så får den sökande pilot som är högst
\nplacerad på senioritietslistan först välja bas.
\nDet framgår av § 16 mom. 8 i kollektivavtalet att
\ndriftsinskränkningar kan medföra tvångsförflyttningar.
\nKollektivavtalets bilaga F innehåller kompletterande regler
\nsom endast rör SAS-piloter.
\nHur styrmän skall tillsättas är över huvud taget inte
\nreglerat i kollektivavtalet. Det innebär att SC har full
\nfrihet att rekrytera externa sökande till sådana
\nbefattningar. Visserligen upprättas biddinglistor internt
\näven för dessa tjänster, men de listorna skall betraktas
\nsom önskelistor och är inte på något sätt bindande för SC.
\nDet är en policy inom SC att varje bas skall ha en fast
\nstab baserad på produktionsbehovet. Om produktionsbehovet
\nvid en bas minskar, erbjuds piloterna där anställning vid
\nnågon annan bas innan extern tillsättning sker till denna.
\nSC försöker såvitt möjligt ta hänsyn till de anställdas
\nönskemål. Piloterna har skriftligen underrättats om detta i
\nfebruari 1992.
\nIntresset för commutertrafik uppstod i början av
\n1980-talet. En förutsättning för att SAS skulle kunna
\nbedriva sådan trafik var dock att kostnaderna kunde hållas
\nnere på en nivå som möjliggjorde konkurrens med andra. I
\ndetta syfte bildades 1984 en avdelning inom SAS som fick
\nnamnet Commuter Operator Departement (COD). Inom COD gällde
\nett liknande kollektivavtal för piloter som inom övriga
\ndelar av SAS.
\nSnart visade det sig att avtalet var för dyrt. Om det
\nskulle tillämpas var COD inte konkurrenskraftigt. Den
\n10 april 1987 påkallade SAS därför förhandling enligt med-
\nbestämmandelagen med pilotföreningarna angående förslag
\ntill bildande av en särskild juridisk person för SAS
\ncommutertrafik. Till kallelsen fogades en skriftlig
\nbeskrivning av förslagets innebörd i huvuddrag. I den anges
\natt avsikten var att skapa ett särskilt konsortium med
\nsamma ägarstruktur som SAS. Vidare framgår att konsortiet
\nsom produktionsbolag och på marknadsmässiga villkor skulle
\nbedriva flygtrafik på uppdrag av SAS, samt att det
\nförutsattes att separata kollektivavtal skulle tecknas för
\nde anställda i SC. Den påkallade förhandlingen hölls den
\n6 maj 1987. SAS företrädare föreslog att SC skulle bildas i
\nenlighet med det utsända förslaget. Den svenska pilot-
\nföreningen motsatte sig förändring av COD, medan den danska
\noch den norska biträdde förslaget och begärde att få vara
\navtalsparter i kommande kollektivavtalsförhandlingar med
\nSC.
\nArbetsgivarsidan uppfattade senare att pilotföreningarna
\ngav uttryck för en ändrad uppfattning i fråga om bildandet
\nav SC. Därför hölls ett krismöte den 9 juni 1987. Efteråt
\nupprättade J.V. och J.G. ett \"notat\"
\ntill COD:s internstyrelse. I notatet skissade de tre
\nalternativa modeller för avveckling av COD och bildande av
\nSC. Alternativen benämndes \"full separation\", \"delvis
\nintegration\" och \"full integration\". Den förstnämnda
\nmodellen innebar att särskilt kollektivavtal skulle tecknas
\nför piloterna i commutertrafiken. Alternativet delvis
\nintegration liknade den lösning som valts för COD, medan
\nfull integration innebar att SAS-avtalet skulle tillämpas
\nfullt ut. För vart och ett av alternativen angavs beräknade
\nkostnader. Dessa var avsevärt lägre per flygplan för
\nalternativet full separation än för de båda andra
\nalternativen. Vid krismötet hade man därför enats om att
\nförhandla om separat kollektivavtal för SC:s piloter.
\nI oktober 1987 kom arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan
\nskriftligt överens om utformningen av ett sådant separat
\nkollektivavtal för piloterna i SC. Formellt hade SC då ännu
\ninte bildats. Avtalet anslöt nära till kollektivavtalet för
\nSAS-piloter, men skilde sig därifrån i vissa betydelsefulla
\nhänseenden. I § 16 infördes till exempel momenten 9 och 10,
\nsom inte har någon motsvarighet i SAS-avtalet.
\nUnder 1988 påbörjades reryteringen av piloter till SC. I
\nsitt personalinformationsblad \"Flight Deck Bulletin\",
\ndaterat den 7 september 1988, upplyste SAS om att SC:s
\nverksamhet skulle påbörjas i september 1989 och att
\ntjänstetillsättning inom SC skulle ske till de baser där
\nbehov fanns. SAS-piloterna gavs möjlighet att anmäla
\nintresse för SC-tjänstgöring, antingen inom SC som helhet
\neller vid någon av de baser SC skulle trafikera. Den
\n6 oktober 1988 sändes ytterligare information om
\nSC-tjänstgöring tillsammans med biddingblanketter till
\nSAS-piloterna. Även i detta informationsblad påpekades att
\npiloter rekryterades efter produktionsbehovet vid varje
\nsärskild bas. Vidare upplystes om att senare basbyte skulle
\nkunna vara möjligt om önskemål därom godtogs och
\nsenioritetslistan kunde följas.
\nMellan SAS på ena sidan och de danska, norska och svenska
\npilotföreningarna på den andra sidan ingicks den 14 januari
\n1989 ett intentionsavtal angående förutsättningarna för ett
\nsamarbete mellan avtalsparterna om skandinavisk
\ncommutertrafik. I avtalet slogs fast att SC skulle
\netableras som ett systerföretag till SAS, med samma
\nägarstruktur. Mot bakgrund särskilt av pilotföreningarnas
\nfarhågor, att SC skulle komma att på ett för piloterna
\nofördelaktigt sätt konkurrera om arbetstillfällena,
\nuttalades också att avsikten var att SC skulle komplettera
\nSAS. Det betydde enligt avtalet att SC skulle beflyga
\ntrafiksvaga linjer, huvudsakligen i Norge och Danmark, med
\nett begränsat antal små flygplan av annan typ än dem som
\nSAS använde. I intentionsavtalet klargjordes vidare
\ntjänstgöringsvillkoren för piloter som inlånats till SC
\nfrån SAS. Dessa villkor utgick i huvudsak från det träffade
\nkollektivavtalet mellan SC och pilotföreningarna.
\nI mars 1989 upprättades på arbetsgivarsidan en
\nsammanfattande PM angående 1989 års förhandlingar mellan SC
\npå ena sidan och DPF och NSF på den andra. I
\nbakgrundsbeskrivningen finns noterat att
\npersonalkostnaderna och tjänstgöringsbestämmelserna var
\navgörande ur konkurrenssynvinkel. Vidare finns i PM:n
\nantecknat att målet skulle vara att kollektivavtalen
\nutformades så att SC på varje marknad utgjorde ett ur
\nkostnads- och effektivitetssynvinkel konkurrenskraftigt
\nalternativ för SAS vid inhyrning av commuterkapacitet.
\nStrategin för att uppnå målet skulle, enligt PM:n, vara att
\nupprätta separat avtal med de danska och norska
\npilotföreningarna och att undvika kopplingar till SAS
\navtal.
\nFormellt bildades SC den 1 april 1989.
\nEn kort tid efter bildandet uppstod problem vad gällde
\ntolkningen av avtalade tjänstgöringsvillkor.
\nPilotföreningarna var sins emellan oense om vad avtalet
\ninnebar. Oavsett hur SC gjorde hävdade någon av
\npilotföreningarna att villkoren tillämpades felaktigt.
\nDen 24 september 1989 startades SC-trafik från Köpenhamn
\noch under våren 1990 påbörjades trafiken från Oslo.
\nSlutligen kom verksamheten vid Tromsöbasen igång.
\nOenigheterna rörande tillämpningen av
\ntjänstgöringsvillkoren kvarstod. Den 25 mars 1992
\nförhandlade SC med DPF och NSF rörande ändringar i
\nkollektivavtalet. Parterna enades då om att omedelbart
\ninleda förhandlingar om diverse olösta problem rörande
\nbruket av senioritetslistan. Den 4 maj 1992 ägde en lokal
\nförhandling rum angående den nämnda frågan. Det blev då
\ntydligt att det fanns en mängd frågeställningar som
\nparterna inte kunde besvara. I protokollet antecknades
\nbland annat följande angående biddingsystem: \"Et
\nbiddingsystem haenger nöje sammen med hvilke rettigheder,
\nsenoritetslisten giver i forbindelse med f.eks.
\nbasebidding, denne diskussion udestår derfor.\" Parterna
\navtalade om att fortsätta förhandlingen senare. Efterhand
\nblev det allt mer uppenbart att de båda pilotföreningarna
\nvar oense om vad som gällde. Vid ett tillfälle påkallade
\nden norska föreningen tvisteförhandling, men för-
\nhandlingsframställningen återtogs snart.
\nDen 14 maj 1993 höll parterna central förhandling rörande
\nbruket av senioritetslistan. I protokollet från
\nförhandlingen finns antecknat att pilotföreningarna i
\nenighet framfört följande.
\n\" - FC udnevnelser og tjenestetildeling skjer etter
\nsenioritet og er uavhengig av tjenestegjöringsbase.
\n- SC piloter, der önsker at skifte base vil få prioritet i
\nhenhold til senioritetslisten og för eksterne ansökere.
\n- Piloter tildeles base ved ansettelse. Angjeldende piloter
\nhar krav på å beholde sin base også etter utnevnelse til
\nkaptein.
\n- De av SC påberopte bestemmelser (§ 16 mom 7, 8 og 10) er
\nutformet som et ledd i rekrutteringen av SAS-styrmenn till
\nkaptiner i SC, og har ingen relevans ut over dette.\"
\nBiddingfrågan behandlades över huvud taget inte i
\nförhandlingen. Protokollet avslutas med att det
\nkonstaterades att enighet inte kunde uppnås och att SC
\navsåg att föra saken vidare till arbetsdomstolen eller till
\nskiljenämnd.
\nFörutsättningen för att SAS skulle starta commutertrafik
\nefter att COD hade visat sig vara olönsamt var att man
\nkunde hitta en konkurrenskraftig form för verksamheten. När
\nSC utformades och tjänstgöringsvillkoren för SC:s piloter
\navtalades var det parternas gemensamma avsikt att uppnå en
\nföränderlig organisation, som var möjlig att anpassa efter
\nmarknaden. För att detta syfte skulle kunna uppnås var det
\nnödvändigt att avtalet för piloterna blev fristående från
\ndet avtal som gällde för SAS piloter.
\nDet var av central betydelse för SC att kunna undvika de
\nhöga kostnader för passiv överföring och minskad
\nproduktionstid som följer av SAS-avtalets tjänstgörings-
\nbestämmelser. Därför infördes i avtalet dels den
\nbestämmelsen i § 2 mom. 2 att tjänstgöringsbas fastställs
\nav företaget vid anställningstidpunkten, dels bestämmelsen
\ni § 16 mom. 10 att uttagning sker till var tjänstgöringsbas
\nför sig. En kapten som accepterar ett icke temporärt byte
\ntill annan tjänstgöringsbas måste självfallet också flytta
\ntill den nya tjänstgöringsorten, så att han i sitt arbete
\nkan utgå därifrån.
\nBestämmelsen i kollektivavtalets § 16 mom. 7 finns inte
\nalls i SAS-avtalet. Den förutsätter, för att ha någon
\nmeningsfull innebörd, att SC har möjlighet att vid drifts-
\ninskränkningar tvångsomplacera piloter till andra baser.
\nVid sådan tvångsomplacering skall senioritetslistan, enligt
\nmom. 8, tillämpas på så sätt att de piloter som står längst
\nned på listan i första hand omplaceras.
\nNär det gäller tillsättning av styrmanstjänster har SC full
\nfrihet att rekrytera externa sökande. Ingenting i avtalet
\nmotsäger det. En begränsning av SC:s möjlighet att rekry-
\ntera externt skulle för övrigt innebära att SC inte fick
\nmöjlighet att styra verksamheten efter produktionsbehovet.
\nMen om SC väljer att i stället tillsätta tjänsterna med
\nredan anställda piloter, som biddat till den aktuella
\nbasen, så måste SC följa senioritetslistan på så sätt att
\nönskemål hos dem som står överst på listan tillgodoses
\nförst.
\nDet är av avsevärd betydelse för SC att få fastställt av
\narbetsdomstolen att kollektivavtalet gäller samtliga
\npiloter inom SC. Om yrkandet inte prövas finns en ständig
\nrisk för tvister som innebär administrativt besvär och höga
\nkostnader för SC.
\nPilotföreningarna
\nSC bedriver linjetrafik i Sydsverige, Danmark, Norge,
\nBaltikum och delar av Nordeuropa i övrigt. Från Tromsö
\nutgår i stort sett endast den norska trafiken, medan
\nverksamheten i övrigt utgår antingen från Köpenhamn eller
\nfrån Oslo. Mot konsumenterna uppträder SC i SAS namn. SC är
\nformellt ett systerkonsortium till SAS men fungerar i
\npraktiken som ett relativt osjälvständigt dotterbolag.
\nInom SC gäller särskilda kollektivavtal för piloterna.
\nDessa avtal har utformats med SAS avtal som förebild, men
\när delvis annorlunda. SC-avtalen är anpassade efter de
\nsärskilda marknadsekonomiska villkor som gäller för
\ncommutertrafik.
\nAv sju piloter som anställs i SAS anställs tre svenska till
\nStockholmsbasen, två danska till Köpenhamn och två norska
\ntill Oslo. Oavsett var piloterna sedan kommer att
\ntjänstgöra behåller de, enligt SAS-avtalet, sina
\nbastillhörigheter.
\nEnligt SC-avtalet gäller i stället att piloterna har sin
\ntjänstgöringsbas där de anställts och att SC har rätt att
\nupprätta nya tjänstgöringsbaser efter produktionsbehovet.
\nAtt \"bidda\" betyder att ge bud eller att framställa
\nönskemål. Det är en grundläggande princip inom i vart fall
\nflertalet västerländska flygbolag att senioritetslistor och
\nbiddingsystem tillämpas. Det innebär att alla
\npersonalförändringar sker efter turordning. Vid
\ntvångsmässiga förändringar tillämpas listan nedifrån så att
\nde senast anställda drabbas först och vid eftertraktade
\nförändringar används listan uppifrån bland dem som biddat
\nförändringen ifråga. Ibland kan de beskrivna ordningarna
\nkombineras, så att de som biddat en viss förändring får den
\nförst medan resterande del av förändringen genomförs genom
\ntvångsåtgärder bland dem som står längst ned på seniori-
\ntetslistan.
\nFilosofin bakom systemet med bidding och senioritetslistor
\när att varje pilot anses ha likvärdig och full
\nkvalifikation för sina uppgifter. Det finns därför inget
\nutrymme för diskretionära bedömningar från arbetsgivaren.
\nTurordning efter senioritet blir den enda naturliga
\nurvalsmetoden.
\nInom SAS tillämpas bidding främst ifråga om olika
\nflygplanstyper. Den pilot som vill tjänstgöra ifrån en
\nannan bas än sin ursprungliga tjänstgöringsbas kan ingå en
\nsärskild överenskommelse om det. Annars tillämpas passiv
\növerföring i sådana fall, vilket innebär att piloten inför
\nvarje tjänstgöringsdag transporteras från sin hemmabas till
\nden bas från vilken han skall tjänstgöra.
\nNär en styrman i SAS efter bidding och på grund av
\nsenioritet befordras till kapten blir han kapten i SAS,
\ninte kapten vid någon bestämd tjänstgöringsbas. Han får be-
\nhålla den hemmabas han hade som styrman.
\nInom SC finns inga bestämda regler om proportionell
\nfördelning av piloter på baser av olika nationalitet. Alla
\npiloter kan söka till alla baser. Det betyder att behovet
\nav s.k. passiva överföringar inte är ett så stort problem.
\nTjänstgöringsbas är detsamma som hemmabas och fastställs
\nför varje pilot när han anställs. Efter bidding kan tjänst-
\ngöringsbasen ändras, men en befordran för piloten betyder
\ninte att han får en ny anställning. Efter en befordran
\nkvarstår piloten enligt huvudregeln därför vid sin gamla
\ntjänstgöringsbas.
\nOmplacering efter ett ensidigt arbetsgivarbeslut definieras
\ninte i avtalstexten, men finns med i kapitelrubriken. Inom
\nSC förekommer tvångsmässig omplacering huvudsakligen då man
\nminskar verksamheten vid en bas eller då basuppfyllnad inte
\nräcker till. Om en bas läggs ned blir omplaceringar
\nnödvändiga. Avtalet saknar regler om rätt för arbetsgivaren
\natt vid minskning av verksamheten vid en bas omplacera till
\nannan bas. Då gäller huvudregeln i § 2 mom. 2 om att
\ntjänstgöringsbas fastställs vid anställningstidpunkten.
\nVad gäller byte av tjänstgöringsbas efter tillmötesgående
\nav bidding kan följande nämnas. Det finns piloter som ingår
\ni organisationen vid en bas, samtidigt som de har sin
\ntjänstgöringsbas någon annanstans. Detta gäller kaptener
\nsom har sökt kaptensplatser vid Tromsöbasen, men har fått
\nbehålla sina tjänstgöringsbaser i Oslo eller Köpenhamn. För
\ndessa kaptener tillämpas passiva överföringar.
\nDet framgår av kollektivavtalet § 2 mom. 2 att
\ntjänstgöringsbas fastställs vid anställningstidpunkten.
\nI § 16 mom. 1 finns regler om hur kaptener utses i SC.
\nMomenten 2, 4, 5 och 9 i samma paragraf saknar betydelse
\nför de nu aktuella tvisterna.
\nMomentet 3 reglerar upprättandet av senioritetslista.
\nI § 16 mom. 6 fastslås att senioritetslistan skall
\ntillämpas vid en rad olika förändringar. Här omnämns
\n\"afskedigelse (uppsägning), tjenestetildeling, stationering
\noch genansaettelse\". Begreppet tjenestetildeling är vitt.
\nInom SAS handlar det främst om tjänstgöring i olika
\nflygplanstyper och inom SC är det huvudsakligen fråga om
\ntjänstgöring ifrån olika baser. Stationering är en term som
\nanvänds för en tillfällig placering vid annan
\ntjänstgöringsbas under minst sju dagar och högst ett antal
\nmånader.
\nI momentet 7 fastslås arbetsgivarens möjlighet att upprätta
\nnya tjänstgöringsbaser och att fritt bestämma hur många
\nkaptener som skall anställas dit.
\nMomentet 8 rör främst inlånade SAS-kaptener.
\nÄven momentet 10 har tillkommit med sikte främst på de från
\nSAS inlånade kaptenerna. Men momentet ger uttryck för den
\ngrundläggande principen att bidding till en bas skall
\nuppfyllas i senioritetsordning.
\nInom SC förekommer det ofta att piloter tilldelas bas efter
\nbidding. Det hänger samman med att piloterna inte alltid
\nförst anställs där de bor och med att Tromsö för många av
\ndem framstår som en oattraktiv tjänstgöringsbas. Alla
\npiloter ges regelbundet möjlighet att anteckna önskemål om
\nbasbyte på biddinglistor. Styrmanstjänsterna skall i första
\nhand tillsättas internt med hjälp av biddinglistorna.
\nKollektivavtalet ger uttryck för och bygger på principen
\natt förändringar av piloternas arbets- och
\ntjänstgöringsförhållanden skall ske med beaktande av
\nturordningen enligt den senioritetslista som beskrivs i
\n§ 16 mom. 3. De materiella reglerna härom finns i
\nmomentet 6 i samma paragraf. Där sägs t.ex. uttryckligen
\natt bidding skall ske vid stationering, som ju är detsamma
\nsom en tillfällig omplacering. Momentet 10 i § 16 tillkom
\nvisserligen med särskild tanke på situationen för de
\npiloter som lånades in från SAS, men även det momentet ger
\nändå uttryck för den nyss beskrivna principen.
\nTillmötesgående av basbidding innebär självfallet att
\npiloten ifråga byter tjänstgöringsbas.
\nI ett brev av den 14 november 1990 till DPF redogjorde SC:s
\npersonalchef S.M. för SC:s ståndpunkt vad
\ngäller rekrytering av styrmän enligt följande. \"SC piloter,
\nder önsker at skifte base vil få prioritet i henhold til
\nsenioritetslisten og för eksterne ansögere.\"
\nDen 8 juli 1991 förekom en lokal förhandling mellan SC och
\nNSF angående sex styrmäns utnämningar till kapten. Fyra av
\ndem var norska och hade vid utnämningen tilldelats Tromsö
\nsom tjänstgöringsbas. De två andra var danska och hade fått
\nbehålla tjänstgöringsbasen Köpenhamn. I protokollet finns
\nföljande antecknat. \"Selskapet viste til Kollektivavtalens
\n§ 2, der det fremgår at piloter tildeles base ved
\nansettelse. Etter selskapets oppfatning har de angjeldende
\npiloter krav på å beholde sin base også etter utnevnelsen
\ntil kaptein.\"
\nS.M. skrev i informationsbrev i februari och
\nmars till piloterna i Oslo och Tromsö följande. \"Hvis der
\nnedlaegges produktion på en base, tilbydes berört personale
\nbytte til anden base, för der ansaettes personale eksternt.
\nMed baggrund i ovenstående policy, og de til enhver tid
\ngaeldende aftaler mellem SC og pilotforeningerne
\nfastlaegges de konkrete retningslinjer for basebytte og
\nrekruttering, hver gang der opstår behov for udvidelser
\neller reduktioner, således at der såvidt muligt også tages
\nhensyn, til de ansattes önsker.\"
\nSamtliga SC-piloter, även styrmän, är uppsatta på en så
\nkallad biddinglista, av vilken det framgår vid vilken eller
\nvilka tjänsgöringsbaser vederbörande önskar tjänstgöra.
\nPilotföreningarna vitsordar i och för sig att det tidigare
\nhar förekommit materiella intressekonflikter mellan DPF och
\nNSF i frågor som målet rör.
\nSC har övertagit och vidareutvecklat SAS biddingsystem. Hos
\nSC innebär det att alla förändringar för personalen skall
\ngenomföras med beaktande av senioritets- och
\nbiddinglistorna.
\nPilotföreningarnas ståndpunkt att nyutnämnda kaptener har
\nrätt att behålla sin tidigare tjänstgöringsbas medför
\nvisserligen i viss mån högre kostnader för SC än den stånd-
\npunkt SC intagit i frågan, men merkostnaderna skulle trots
\nallt vara begränsade jämförda med motsvarande kostnader
\ninom SAS. När det gäller frågan om hur styrmän skall
\nrekryteras blir förmodligen pilotföreningarnas modell
\nbilligare än den SC hävdar.
\nKollektivavtalets § 2 mom. 2 är en tillämpning i SC-avtalet
\nav grundprincipen i SAS-avtalet om att piloterna har rätt
\ntill sin ursprungsbas.
\nSåväl i SAS- som i SC-avtalet reglerar § 16 förändringar
\nefter senioritet. I de båda avtalen har paragrafen samma
\nrubrik och den innehåller samma regler. I SC-avtalet har
\ndock bl.a. momentet 10 tillförts. Det förhållandet ger i
\nsig uttryck för att det har funnits en gemensam partsvilja
\ni överensstämmelse med den pilotföreningarna hävdar i
\nmålet. Ordalydelsen talar också för den tolkningen. Vidare
\nvar parterna vid avtalsförhandlingarna ense om att
\nbasbiddingen skulle vara jämförbar med den bidding för
\nflygplanstyper som förekommer inom SAS.
\nVarken S.M:s informationsbrev eller den
\nblankettutformade biddinglistan innehåller några som helst
\nreservationer. De ger uttryck för vad pilotföreningarna
\nhävdar, nämligen att biddingsystemet är obligatoriskt på så
\nsätt att SC är skyldigt att tillämpa det även vid
\nstyrmansrekrytering.
\nBidding förekommer allmänt i flygbranschen och är ett
\nfungerande system. Det uppfyller både arbetstagarnas och
\narbetsgivarens intressen, genom att det \"skapar bra
\nsamarbete i cock-pit\".
\nSC:s yrkande under punkten 1 bestrids på den grunden att
\nkollektivavtalet innebär att en pilot i SC behåller den
\ntjänstgöringsbas han tilldelats vid anställningen i SC.
\nYrkandet under punkten 2 bestrids för att avtalet inte ger
\nnågot stöd för att ett tvångsmässigt basbyte är tillåtet.
\nDet är ett uttryck för samma princip som grunden för
\nbestridandet av yrkandet under punkten 1. Yrkandet under
\npunkten 3 bör avvisas eftersom det är så allmänt formulerat
\natt det inte har bärighet på någon tänkbar konkret tvist.
\nOm det prövas materiellt så medges det.
\nDOMSKÄL
\nBakgrunden
\nIfråga om bakgrunden till bildandet av SC och ingåendet av
\ndet kollektivavtal tvistefrågorna rör har parterna tecknat
\nen i huvudsak samstämmig bild. Följande har framgått. SAS
\nledning intresserade sig i början av 1980-talet för att
\nstarta s.k. commutertrafik med små flygplan på vissa
\nnordeuropeiska linjer med relativt litet kundunderlag. Inom
\nbolagsledningen konstaterade man att sådan trafik av
\nekonomiska skäl måste bedrivas på delvis andra villkor för
\npersonalen än SAS övriga verksamhet, om trafiken skulle bli
\nkonkurrenskraftig. Därför bildades en särskild avdelning
\ninom SAS, nämligen COD. Det visade sig så småningom att
\nCOD:s verksamhet inte var tillräckligt lönsam.
\nArbetsgivarsidan hänförde problemet till det förhållandet
\natt kollektivavtalet för de COD-anställda piloterna i
\nalltför hög grad överensstämde med det som gällde för
\nSAS-piloter i övrigt. I syfte att åstadkomma bättre
\nlönsamhet för verksamheten förordade arbetsgivarsidan
\ndärför att commutertrafiken skulle bedrivas under former
\nsom var mera fristående från SAS och att det skulle tecknas
\nhelt separata kollektivavtal för de piloter som skulle vara
\nanställda i verksamheten. Pilotföreningarna godtog de
\nföreslagna principerna. Kollektivavtalet slöts innan SC -
\nsom konsortiet för commutertrafiken kom att kallas -
\nformellt hade bildats. Det utformades med SAS
\nkollektivavtal för piloter som förebild, men kom i de
\nomtvistade delarna att innehålla avvikande formuleringar.
\nTvistefrågorna
\nDen av pilotföreningarna väckta talan avser förfarandet vid
\nrekrytering av styrmän. Enligt föreningarna innebär avtalet
\natt SC är skyldigt att tillgodose redan anställda piloters
\ngenom bidding framställda önskemål om tjänstgöring som
\nstyrman vid en viss bas. SC:s uppfattning är däremot att
\navtalet inte innebär en sådan skyldighet och att SC därför
\nkan välja att rekrytera styrmän externt.
\nDen av SC väckta talan avser - förutom en fråga om avtalets
\ntillämpningsområde - piloternas anknytning till viss bas.
\nSC menar att en pilot måste skifta bas vid en befordran
\ntill kapten vid en annan bas än den där han tidigare
\ntjänstgjort och att SC har rätt att - om besättningsbehovet
\nminskar på en bas och frivillig lösning inte kan uppnås -
\nomplacera styrmän och kaptener. Föreningarna menar däremot
\natt piloterna behåller den tjänstgöringsbas de tilldelats
\nvid anställningen och att tvångsmässigt basbyte inte är
\ntillåtet.
\nUtredningen
\nVid huvudförhandlingen har på begäran av SC upplysningsvis
\nhörts tidigare ordföranden i COD:s internstyrelse B.H.,
\nden vid SAS personalavdelning anställde J.T.,
\ntidigare Project Managern i SC F.J. och
\ntidigare personalchefen i SC S.M.. Vidare har
\npå begäran av pilotföreningarna upplysningsvis hörts norske
\nadvokaten och generalsekreteraren i NSF H.C-H.,
\nordföranden i NSF O.E. och tidigare Flight Operations
\nManagern i COD J.V..
\nDe handlingar som parterna redogjort för i sina
\nsakframställningar har åberopats som bevis.
\nPilotföreningarnas yrkande rörande förfarandet vid
\nrekrytering av styrmän
\nPilotföreningarna har yrkat fastställelse av att
\ntillsättning av flygstyrmän vid någon av SC:s baser i
\nförsta hand skall ske genom biddingförfarande inom hela
\nföretaget.
\nSC:s ståndpunkt är, som ovan nämnts, att biddingförfarande
\nmåste tillämpas endast om SC beslutar att rekrytera
\ninternt. Enligt SC kan bolaget välja att i stället
\nrekrytera externa sökande, trots att redan anställda har
\nbiddat till tjänstgöring från den bas där
\nrekryteringsbehovet finns.
\nPilotföreningarna anser sig ha stöd för sin inställning i
\nkollektivavtalets § 16, främst momentet 6. Det momentet
\ninnehåller formuleringen att vid \"tjenestetildeling\" skall
\nden i momentet 3 beskrivna senioritetslistan gälla.
\nNär avtalet förhandlades fram deltog på arbetsgivarsidan
\nbland andra J.T. och J.V.. På
\narbetstagarsidan deltog bland andra O.E.. Dessa har
\nunder huvudförhandlingen uttalat sig på olika sätt angående
\navtalsparternas avsikt med avseende på den nu tvistiga
\nfrågan om rekrytering av styrmän. J.T. har förklarat
\natt de förekommande interna biddinglistorna endast skall
\nbetraktas som uttryck för önskemål om basbyte. Enligt hans
\nmening var avsikten med det separata kollektivavtalet
\nfrämst att skapa stor handlingsfrihet för SC:s ledning,
\nvilket slog igenom även i detta avseende. På så sätt ville
\nman uppnå konkurrenskraft. Om arbetsdomstolen skulle komma
\nfram till att begreppet \"tjenestetildeling\" inkluderar
\nbasbyte, så har J.T. medgett att avtalet i denna del
\nmåste tolkas enligt pilotföreningarnas uppfattning. J.V.,
\nvars uppgifter åberopats av pilotföreningarna, har
\nberättat att det var han som efter förhandlingarna
\nformulerade avtalstexterna där avvikelser från SAS-avtalet
\ngjorts. Han har förklarat att med begreppet
\n\"tjenestetildeling\" avses placering i tjänstgöringsgrupp,
\nt.ex. styrman på flygplanstypen Fokker 28. Avsikten var,
\nenligt J.V., att piloterna i SC skulle kunna bidda
\ntjänstgöringsgrupp. När avtalet slöts tänkte man sig att
\nbidding skulle kunna göras till olika flygplanstyper, som i
\nSAS, men det har inte blivit aktuellt eftersom SC inte har
\nflugit annat än Fokker-plan hittills. En annan grundtanke
\nvar, fortfarande enligt J.V., att piloterna skulle
\nkunna bidda bas. En sådan ordning skulle inte kosta SC
\nnågot, eftersom en anställd som själv biddat basbyte också
\nsjälv skulle få stå för omkostnaderna i samband därmed.
\nJ.V. har vidare pekat på att man vid läsningen av
\n§ 16 mom. 10 måste hålla i minnet att SC ännu inte hade
\nbildats när avtalet skrevs. Momentet 10 beskriver, enligt
\nJ.V., hur dimensioneringen av de olika baserna
\nskulle göras när verksamheten vid dem påbörjades. Vid
\nsenare förändringar var det meningen att bidding skulle
\niakttas. Slutligen har J.V. betonat att bidding-
\nsystemet förekommer allmänt i flygbranschen samt att detta
\nsystem enligt hans mening skapar ett bra arbetsklimat
\nvilket såväl arbetsgivare som arbetstagare har glädje av.
\nO.E. har uppgett att bidding enligt hans uppfattning
\när ett allmänt förekommande system som går ut på att alla
\nförändringar av förflyttningskaraktär skall ske med ledning
\nav senioritetslistan. Systemet innebär, enligt O.E.,
\natt de äldsta skall få vad de vill medan de yngsta får ta
\nvad de får. H.C-H., som i och för sig inte
\ndeltog i avtalsförhandlingarna, har redogjort för att
\nsenioritetslistor förekommer i alla norska pilotavtal samt
\natt dessa rigoröst tillämpas vid alla förändringar;
\nlistorna betraktas närmast som \"heliga\".
\nDen beskrivna branschseden, ordalydelsen av momentet 6 läst
\ntillsammans med paragrafens rubrik, förekomsten av
\nbiddinglistor bland styrmännen samt innehållet i den
\nskriftliga informationen till piloterna inför bildandet av
\nSC är omständigheter som talar för pilotföreningarnas
\nståndpunkt. Emot denna ståndpunkt talar egentligen endast
\nden omständigheten att förfarandet vid rekrytering av
\nstyrmän inte i avtalet reglerats på samma uttryckliga sätt
\nsom förfarandet vid rekrytering av kaptener. Arbetsdomsto-
\nlen finner mot bakgrund härav att övervägande skäl talar
\nför den ståndpunkten som innebär att piloterna skall kunna
\nbidda bas och att SC är skyldigt att vid tillsättning av
\nstyrmän tillmötesgå sådan bidding.
\nAvgörande betydelse fäster arbetsdomstolen vid J.V:s
\nutsaga. Genom denna får det nämligen anses utrett
\natt avtalsparterna vid avtalets ingående hade en gemensam
\navsikt som överensstämmer med den tolkning som
\npilotföreningarna nu hävdar. Deras yrkande skall därför
\nbifallas.
\nSC:s yrkanden
\nKollektivavtalets tillämpningsområde
\nSC har yrkat fastställelse av att kollektivavtalet gäller
\nsamtliga piloter som sysselsätts i SC:s verksamhet.
\nPilotföreningarna har i första hand yrkat avvisning av
\ndetta yrkande och i andra hand medgett yrkandet.
\nNågra konkreta fall i vilka ett bifall till yrkandet kan
\nantas påverka avtalsmotparternas rättsliga handlande har
\ninte påvisats. Till detta kommer att pilotföreningarna har
\nmedgett yrkandet för det fall att det tas upp till
\nprövning. SC har enligt arbetsdomstolens mening inte visat
\natt det är av avsevärd betydelse för SC att yrkandet
\nprövas. Enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen skall yrkandet
\ndärför avvisas.
\nOmplacering av piloter
\nArbetsdomstolen har vidare att ta ställning till SC:s två
\nyrkanden rörande omplacering av piloter. SC hävdar att
\nkollektivavtalet innebär att kaptenstjänster i SC är knutna
\ntill tjänstgöringsbaser på så sätt att en styrman inom SC
\neller SAS som utses till kapten vid en annan bas än den han
\ndittills tillhört måste övergå till den tjänstgöringsbas
\ndär kaptenstjänsten finns. Vidare gör SC gällande att SC
\nhar rätt att med iakttagande av individuella
\nuppsägningsvarsel besluta om omplacering för SC-piloter i
\nen situation när besättningsbehovet minskar vid någon bas
\noch en frivillig lösning inte kan nås.
\nPilotföreningarna har med särskild hänvisning till § 2
\nmom. 2, som innehåller bestämmelsen att tjänstgöringsbas
\nfastställs av företaget vid anställningstidpunkten, intagit
\nståndpunkten att en styrman som befordras till kapten skall
\nfå behålla den tjänstgöringsbas han tilldelades då han
\nförst anställdes som styrman. Konsekvensen av detta är,
\nenligt pilotföreningarna, att det är SC som praktiskt och
\nekonomiskt - t.ex. genom s.k. passiva överföringar - får
\nansvara för att kaptenen ifråga kan fullgöra sin
\nkaptenstjänst. Vidare har pilotföreningarna med hänvisning
\ntill samma bestämmelse hävdat att avtalet inte ger stöd för
\natt SC skulle ha rätt att ensidigt besluta om omplacering,
\nannat än när en tjänstgöringsbas helt läggs ned.
\nArbetsdomstolen utgår från stadgandet i § 16 mom. 7, som
\nenligt vad som upplysts inte har någon motsvarighet i
\nSAS-avtalet utan tillkom särskilt för SC-avtalet. I
\nmomentet fastslås SC:s rätt att upprätta tjänstgöringsbaser
\nefter produktionsbehov och att fastställa antalet
\nkaptensplatser för varje tjänstgöringsbas. Av momentets
\nformulering får anses framgå att varje kaptenstjänst inom
\nSC är knuten till en bestämd tjänstgöringsbas. Detta
\növerensstämmer med SC:s inställning i målet, men inte med
\npilotföreningarnas. Som ovan redovisats stod det klart för
\navtalsparterna innan avtalet slöts att avsikten med att
\nbilda SC var att arbetsgivaren skulle kunna hålla
\npersonalkostnaderna lägre än om samma verksamhet hade
\nbedrivits inom SAS. Mot denna bakgrund är det svårt att se
\nnågot annat rimligt syfte med moment 7 än att minska
\nbehovet av s.k. passiv överföring. J.V. har
\nbeskrivit det så att man inte ville ha passiva överföringar
\ninom SC och att man för att undvika sådana kontinuerligt
\nskulle dimensionera baserna efter produktionsbehovet. Om
\nbastillhörigheten alltså är knuten till kaptenstjänsten i
\nstället för till piloten och syftet med denna ordning är
\natt undvika kostnader för passiv överföring, är den rimliga
\nslutsatsen att en pilot som utnämns till kapten också är
\nskyldig att acceptera den bastillhörighet som följer med
\nkaptenstjänsten.
\nMot samma bakgrund förefaller den rimliga slutsatsen vara
\natt arbetsbrist vid en bas måste kunna åtgärdas i enlighet
\nmed SC:s uppfattning, nämligen så att de piloter som har
\nlägst placering på senioritetslistan erbjuds omplacering
\ntill annan bas. Alternativet till detta synes vara
\nuppsägning på grund av arbetsbrist.
\nPilotföreningarna har emellertid hävdat att § 2 mom. 2 i
\navtalet innebär en rätt att behålla placeringen vid en bas
\nbl.a. vid utnämning till kapten på en annan bas och att
\nföreträdare för arbetsgivarsidan i förhandlingar gett
\nuttryck för samma uppfattning. Betydelsen av dessa
\nomständigheter är dock begränsad. Även enligt föreningarnas
\nuppfattning kan ju basplaceringen i vissa fall förändras
\nefter anställningstillfället. Vidare framgår det att
\nuppfattningarna om avtalets innebörd skiftat inte bara på
\narbetsgivarsidan utan också på arbetstagarsidan. Någon
\nenhetlig tillämpning har inte heller påvisats.
\nVid en samlad bedömning finner arbetsdomstolen att
\növervägande skäl talar för SC:s ståndpunkter i dessa
\nfrågor. SC:s båda yrkanden angående omplacering bör därför
\nbifallas.
\nRättegångskostnader
\nBåda sidorna har haft skälig anledning att få sina yrkanden
\nprövade. Med hänsyn härtill och till utgången i målen
\nfinner arbetsdomstolen att vardera partssidan bör stå för
\nsina egna rättegångskostnader.
\nDOMSLUT
\n1. Arbetsdomstolen fastställer att kollektivavtalet mellan
\nSAS Commuter på ena sidan och Dansk Pilotforening och
\nNorske SAS-Flygeres Forening på andra sidan har följande
\ninnebörd.
\na) Utnämning till kapten bland styrmän från SC och SAS sker
\ntill den bas där det finns en ledig befattning som kapten,
\noch piloterna måste således skifta bas när de utnämns till
\nkapten på annan bas än den där de före utnämningen var
\nplacerade.
\nb) SC har enligt kollektivavtalets § 16 rätt att - om
\nbesättningsbehovet skulle minska på en bas och en frivillig
\nlösning inte kan uppnås - omplacera styrman eller kapten
\nmed iakttagande av individuella uppsägningsvarsel, dock
\nskall vad gäller de från SAS utstationerade piloterna
\nbilaga F gälla.
\nc) Enligt § 16 i kollektivavtalet mellan parterna skall
\ntillsättning av flygstyrmän vid någon av SC:s baser i
\nförsta hand ske genom biddingförfarande inom hela
\nföretaget.
\n2. Arbetsdomstolen avvisar SAS Commuters yrkande om
\nfastställelse av att kollektivavtalet avser samtliga
\npiloter om inte annat framgår explicit av avtalstexten.
\n3. Vardera partssidan skall bära sina rättegångskostnader.
\nDom 1994-09-07, målnummer A-202-1993, A-203-1993
\nLedamöter: Hans Tocklin, Kjerstin Nordborg, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Björn Lindell, Lennart Andersson och Sven Kinnander. Enhälligt.
\nSekreterare: Gertrud Forkman
","lagrumLista":[],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["A 202-93","A 203-93"],"nyckelordLista":["Kollektivavtal"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"1999-12-31T00:00:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["AD 1994 nr 107"],"sammanfattning":"Målen gällde tolkning av ett mellan SAS Commuter på ena sidan och Dansk Piltforening och Norske SAS-Flygeres Forening på andra sidan ingånget kollektivavtal med avseende på omplacering av piloter och rekrytering av styrmän.","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}