{"arbetsdomstolenDomsnummer":"104/94","avgorandedatum":"1994-08-31","bilagaLista":[],"domstol":{"domstolKod":"ADO","domstolNamn":"Arbetsdomstolen"},"europarattsligaAvgorandenLista":[],"forarbeteLista":[],"gruppKorrelationsnummer":"dbf290ed-6a78-4b50-9a56-63579f7f0a63","hanvisadePubliceringarLista":[],"id":"9373eb08-b5b5-4534-9995-193f507ecec0","innehall":"<p>Parter:</p>\n<p>Svenska Journalistförbundet; Svenska</p>\n<p>Tidningsutgivareföreningen; Sydsvenska Dagbladets</p>\n<p>Aktiebolag</p>\n<p>Nr 104</p>\n<p>Svenska Journalistförbundet</p>\n<p>mot</p>\n<p>Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sydsvenska</p>\n<p>Dagbladets Aktiebolag i Malmö.</p>\n<p>&nbsp;</p>\n<p>BAKGRUND</p>\n<p>Mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen - tidigare</p>\n<p>benämnd Tidningarnas Arbetsgivareförening (TA) - och</p>\n<p>Svenska Journalistförbundet (SJF) föreligger kollektivavtal</p>\n<p>för redaktionspersonal m.fl. Vidare gäller mellan samma</p>\n<p>parter sedan år 1976 ett kollektivavtal för</p>\n<p>frilansmedarbetare, det s.k. frilansavtalet, och bl.a. ett</p>\n<p>till frilansavtalet år 1978 tillkommet protokoll.</p>\n<p>Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag är som medlem i Svenska</p>\n<p>Tidningsutgivareföreningen bundet av dessa kollektivavtal.</p>\n<p>Frilansavtalet och protokollet till detta innehåller bl.a.</p>\n<p>följande bestämmelser.</p>\n<p>\"AVTAL FÖR FRILANSMEDARBETARE</p>\n<p>Enligt parternas gemensamma uppfattning är det angeläget</p>\n<p>att frilansmedarbetare inom dags- och veckopress även i</p>\n<p>framtiden kan erhålla och utföra uppdrag under samma</p>\n<p>förutsättningar som hittills gällt inom branschen, d.v.s</p>\n<p>antingen enstaka och tillfälliga uppdrag eller återkommande</p>\n<p>uppdrag under längre tid.</p>\n<p>För att bevara tidningarnas möjlighet att utnyttja många</p>\n<p>källor, vilket är en förutsättning för ett brett</p>\n<p>nyhetsflöde, en allsidig information och opinionsbildning,</p>\n<p>är parterna ense om att även i fortsättningen möjliggöra</p>\n<p>frilansverksamhet.</p>\n<p>Överenskommelsen är vidare tillkommen för att klarlägga</p>\n<p>gränserna mellan å ena sidan frilansmedarbetare i egenskap</p>\n<p>av självständiga uppdragstagare och å andra sidan anställda</p>\n<p>enligt kollektivavtal mellan parterna.</p>\n<p>Parterna är ense om att den nu träffade överenskommelsen</p>\n<p>inte innebär någon förändring av tidningsföretagens</p>\n<p>anlitande av frilansmedarbetare eller en utvidgning av fri-</p>\n<p>lansbegreppet\"</p>\n<p>/.../</p>\n<p>§ 1 Överenskommelsens omfattning</p>\n<p>/.../</p>\n<p>Med frilansmedarbetare förstås person som utan att vara</p>\n<p>anställd har journalistisk verksamhet som huvudsaklig</p>\n<p>sysselsättning och som efter överenskommelse åtar sig upp-</p>\n<p>drag åt ett eller flera företag och normalt honoreras för</p>\n<p>varje uppdrag.</p>\n<p>/.../</p>\n<p>- - - - -</p>\n<p>Protokoll, fört vid förhandlingar, den 20 december 1978</p>\n<p>mellan TA och SJF angående frilansmedarbetare.</p>\n<p>/.../</p>\n<p>§ 2.</p>\n<p>I överenskommelsen anges att denna inte innebär någon</p>\n<p>förändring av tidningsföretagens anlitande av</p>\n<p>frilansmedarbetare eller en utvidgning av frilansbegreppet.</p>\n<p>Utmärkande för frilansmedarbetaren är att denne för månads-</p>\n<p>, vecko- och dagstidning eller nyhetsbyrå</p>\n<p>a) utför arbete utanför redaktionen</p>\n<p>b) medarbetar med visst uppdrag, t ex kåseri, matspalt,</p>\n<p>annan fast spalt, korsord, recension, allmänt reportage,</p>\n<p>översättning och bearbetning, illustration, teckning eller</p>\n<p>fotograferingsuppdrag</p>\n<p>c) diskuterar varje uppdrag med redaktionsledningen och</p>\n<p>honoreras för varje utfört uppdrag (ev med en garantisumma)</p>\n<p>d) oftast har flera uppdragsgivare bland tidningsföretag</p>\n<p>eller andra företag.</p>\n<p>/.../</p>\n<p>Gemensamt för samtliga frilansmedarbetare är således att de</p>\n<p>regelmässigt utför sina uppdrag utanför tidningens</p>\n<p>redaktion, att de erhåller honorar för varje antaget</p>\n<p>uppdrag samt att de kan ha uppdrag från en eller flera</p>\n<p>tidningar samtidigt. Gemensamt är vidare att</p>\n<p>frilansmedarbetaren kan komma att medarbeta i varje nummer</p>\n<p>av en eller flera månads- eller veckotidningar eller</p>\n<p>regelbundet i dagstidning.\"</p>\n<p>- - - - -</p>\n<p>Medlemmen i SJF, O.Z., har sedan år 1982</p>\n<p>medverkat i Sydsvenska Dagbladet som recensent av TV-</p>\n<p>program.</p>\n<p>Tidningen och O.Z. träffade den 15 mars 1991 en</p>\n<p>överenskommelse med följande lydelse.</p>\n<p>\"Mellan Sydsvenska Dagbladet och O.Z. har</p>\n<p>följande överenskommelse träffats:</p>\n<p>O.Z. medarbetar som självständig uppdragstagare</p>\n<p>i Sydsvenska Dagbladet med 126 TV-recensioner per år. Detta</p>\n<p>avtal kan dock efter överenskommelse tillfälligt utökas.</p>\n<p>Vill företaget upphäva överenskommelsen skall underrättelse</p>\n<p>härom lämnas O.Z. senast fyra månader i förväg.</p>\n<p>Om O.Z. vill upphäva överenskommelsen skall han</p>\n<p>underrätta Sydsvenska dagbladet senast två månader i</p>\n<p>förväg\".</p>\n<p>Tidningen har sedermera den 8 juni 1993 sagt upp avtalet</p>\n<p>till upphörande den 31 oktober 1993.</p>\n<p>Tvist mellan parterna har uppkommit huruvida O.Z:s</p>\n<p>medverkan i tidningen skett under sådana former</p>\n<p>att O.Z. varit att betrakta som arbetstagare</p>\n<p>istället för självständig uppdragstagare.</p>\n<p>Vid central tvisteförhandling har parterna enats om att</p>\n<p>O.Z. skall fortsätta sitt arbete vid tidningen i</p>\n<p>avvaktan på arbetsdomstolens dom.</p>\n<p>YRKANDEN</p>\n<p>SJF har, såsom talan slutligt bestämts, yrkat att</p>\n<p>arbetsdomstolen skall förklara för det första att O.Z:s</p>\n<p>anställning vid Sydsvenska Dagbladet gäller</p>\n<p>tills vidare, för det andra att anställningen löper från</p>\n<p>den 1 januari 1986 och för det tredje att anställningen</p>\n<p>från den 1 januari 1991 löper med ett arbetstidsmått om</p>\n<p>45 procent.</p>\n<p>Arbetsgivarparterna har bestritt SJF:s yrkanden. För det</p>\n<p>fall arbetsdomstolen skulle finna att ett</p>\n<p>anställningsförhållande kan anses föreligga i juni 1993 har</p>\n<p>arbetsgivarsidan intagit ståndpunkten att det varit fråga</p>\n<p>om en deltidsanställning om tio timmar per vecka.</p>\n<p>Parterna har fordrat ersättning för sina</p>\n<p>rättegångskostnader.</p>\n<p>Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak</p>\n<p>följande.</p>\n<p>SJF</p>\n<p>O.Z. började skriva TV-recensioner för</p>\n<p>Sydsvenska Dagbladet år 1982. Detta skedde jämsides med att</p>\n<p>han var doktorand i litteraturvetenskap. Till en början</p>\n<p>skrev han i ganska liten omfattning, men tidningsledningen</p>\n<p>var nöjd med hans insats varför hans recensioner successivt</p>\n<p>ökade i antal.</p>\n<p>Hösten 1984 hade recensionsverksamheten fått sådan</p>\n<p>omfattning att O.Z. började bli orolig för att</p>\n<p>inte få behålla sitt doktorandstipendium som utgick för</p>\n<p>forskning på heltid. Problem att behålla detta stipendium</p>\n<p>kunde uppstå om han ägnade sig i för hög grad åt</p>\n<p>förvärvsverksamhet vid sidan av forskningen. Han tog därför</p>\n<p>kontakt med tidningens dåvarande chefredaktör, den numera</p>\n<p>avlidne K.K., och förklarade att han p.g.a. sitt</p>\n<p>stipendium avsåg att avsluta recensionsverksamheten. K.K.,</p>\n<p>som ogärna ville mista O.Z., erbjöd då</p>\n<p>denne anställning som TV-recensent. O.Z. svarade</p>\n<p>att han ville avvakta med erbjudandet på grund av</p>\n<p>doktorandarbetet och föreslog K.K. att tidningen</p>\n<p>så småningom skulle återkomma.</p>\n<p>Efter mötet med K.K. blev det några månaders</p>\n<p>uppehåll i recensionsverksamheten. I början av 1985 fick</p>\n<p>O.Z. emellertid sitt doktorandstipendium ändrat</p>\n<p>till att avse forskning på halvtid. När tidningen efter</p>\n<p>årsskiftet 1984/85 återkom med en förfrågan om O.Z.</p>\n<p>var villig att åter börja skriva recensioner,</p>\n<p>accepterade denne detta. Det skedde formlöst, men han</p>\n<p>uppfattade situationen så att tidningen hade återkommit som</p>\n<p>en direkt följd av den kontakt han hade haft med K.K.</p>\n<p>hösten 1984. När O.Z. gick med på att</p>\n<p>åter börja skriva för tidningen, uppkom därför ett</p>\n<p>anställningsförhållande mellan honom och tidningen. O.Z.</p>\n<p>uppfattade sig härefter som anställd.</p>\n<p>Från denna tid och fram till år 1991 delade O.Z.</p>\n<p>på recensionsverksamheten med försterecensenten vid</p>\n<p>tidningen, K.N.. Arbetet var upplagt så att K.N.</p>\n<p>i praktiken var O.Z:s arbetsledare. K.N.</p>\n<p>gjorde i samråd med O.Z. upp det</p>\n<p>månadsvisa schemat för TV-bevakningen. K.N. bar den</p>\n<p>största bördan av recensionsverksamheten, men O.Z.</p>\n<p>kom under dessa år att skriva 100-125</p>\n<p>recensioner per år i ett successivt ökande antal.</p>\n<p>Vid utgången av 1990 skulle K.N. pensioneras och</p>\n<p>O.Z., som på grund härav kände en viss</p>\n<p>osäkerhet, begärde hos tidningen att hans anställning</p>\n<p>skulle formaliseras. Vid de diskussioner som sedan följde</p>\n<p>med tidningsledningen förklarade ledningen att O.Z.</p>\n<p>kunde riskera att bli flyttad till tidningens</p>\n<p>arkiv. Tidningsledningen erbjöd honom i stället ett</p>\n<p>skriftligt frilansavtal med en viss avtalad arbetskvantitet</p>\n<p>som motsvarade hans faktiska arbetsinsats. O.Z.,</p>\n<p>som uppfattade talet om flyttning till arkivet som ett</p>\n<p>slags hot, såg sig inte ha någon annan utväg än att</p>\n<p>acceptera det föreslagna avtalet. Avtalet skrevs under den</p>\n<p>15 mars 1991.</p>\n<p>Avtalet innebar ingen förändring i O.Z:s sätt</p>\n<p>att arbeta. K.N:s pensionering medförde att</p>\n<p>recensionsverksamheten efter årsskiftet 1990/91 kom att</p>\n<p>delas upp på fyra recensenter. Förutom O.Z. var</p>\n<p>B.H., A.G. och B.E.</p>\n<p>tidningens TV-recensenter. De tre sistnämnda var fast</p>\n<p>anställda vid tidningen. Arbetsledare för recensenterna</p>\n<p>blev B.H..</p>\n<p>Den månadsvisa fördelningen av recensionerna under de</p>\n<p>senaste åren har varit den att O.Z. tilldelats</p>\n<p>elva till tolv recensioner per månad, A.G. och</p>\n<p>B.E. sex till sju vardera och B.H. en</p>\n<p>till två. B.H. skrev dessutom en till två längre TV-</p>\n<p>krönikor per månad och ansvarade för en frågespalt om TV.</p>\n<p>Vad gäller O.Z:s arbetsförhållanden i övrigt</p>\n<p>skall nämnas att han inte, som sina recensentkollegor,</p>\n<p>arbetar på tidningens redaktion utan i hemmet. Tidningen</p>\n<p>håller honom med TV, video, persondator, modem, fax och</p>\n<p>förbrukningsmateriel, så att han på elektronisk väg kan</p>\n<p>hålla kontakt med redaktionen.</p>\n<p>O.Z. får sedan år 1989 betalt med 500 kr per</p>\n<p>recension, en ersättning som utbetalas månadsvis i</p>\n<p>efterskott. Eftersom antalet recensioner sedan ett stort</p>\n<p>antal år är ganska konstant, lyfter han varje månad i stort</p>\n<p>sett samma belopp från tidningen.</p>\n<p>Den tid som O.Z. lägger ned på varje recension</p>\n<p>uppgår till minst sex timmar. Förutom den tid som han</p>\n<p>tillbringar med att se på själva TV-programmen och skriva</p>\n<p>recensionen krävs en hel del tid för att svara på brev och</p>\n<p>ta emot telefonsamtal från läsare. Det är en allmän</p>\n<p>erfarenhet hos TV-recensenter att det är en tidskrävande</p>\n<p>verksamhet.</p>\n<p>Med ett arvode om 500 kr per recension blir O.Z:s</p>\n<p>timlön, beräknad på sex timmar per recension,</p>\n<p>83 kr. O.Z. har år 1991 skrivit 126 recensioner,</p>\n<p>år 1992 135 recensioner samt år 1993 136 recensioner. I</p>\n<p>medeltal de tre sista åren blir det 132 recensioner per år.</p>\n<p>Om man antar att varje recension tar minst sex timmar i</p>\n<p>anspråk, har han arbetat 792 timmar per år, vilket räknat</p>\n<p>på en årsarbetstid om 1 760 timmar utgör 45 procent. Denna</p>\n<p>beräkning har betydelse för om kollektivavtalet kan till-</p>\n<p>ämpas på O.Z:s anställning eller inte.</p>\n<p>Under O.Z:s år som TV-recensent har han även</p>\n<p>haft inkomster från annat håll. Han har, som nämnts, haft</p>\n<p>ett doktorandstipendium på halvtid och i samband med sin</p>\n<p>forskning har han haft viss undervisning som han fått</p>\n<p>ersättning för per timme. Därutöver har han haft vissa</p>\n<p>reklamuppdrag samt skrivit artiklar åt vissa andra</p>\n<p>tidningar. O.Z. har dock inte skrivit TV-</p>\n<p>recensioner åt andra tidningar utan ansett det självklart</p>\n<p>att hans knytning till Sydsvenska Dagbladet utgjort ett</p>\n<p>hinder för detta. Sydsvenska Dagbladet har hela tiden varit</p>\n<p>den största inkomstkällan för honom. Det kan i detta</p>\n<p>sammanhang också sägas att det övriga arbete som han utfört</p>\n<p>i allmänhet varit betydligt bättre betalt än hans TV-re-</p>\n<p>censerande. Man kan vid en granskning av O.Z:s</p>\n<p>inkomster få intrycket att hans arbete vid tidningen varit</p>\n<p>av liten omfattning, men om man i stället ser till nedlagd</p>\n<p>tid blir resultatet ett annat.</p>\n<p>Mot denna bakgrund gör SJF gällande att O.Z.</p>\n<p>sedan år 1986 har intagit ställningen av arbetstagare i</p>\n<p>förhållande till tidningen och att hans arbetstid sedan år</p>\n<p>1991 uppgått till 45 procent.</p>\n<p>ARBETSGIVARPARTERNA</p>\n<p>Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag, som har sitt säte i</p>\n<p>Malmö, ger ut en dagstidning, Sydsvenska Dagbladet.</p>\n<p>Spridningsområdet är i stort sett Skåne. Upplagan på varda-</p>\n<p>gar är 120 000 och på söndagar 145 000 exemplar. Tidningen</p>\n<p>är som övriga storstadstidningar en heltäckande tidning.</p>\n<p>Redaktionen består av omkring 250 fast anställda</p>\n<p>journalister och grafiker och dessutom ett antal</p>\n<p>frilansmedarbetare, som mer eller mindre ofta medarbetar i</p>\n<p>tidningen.</p>\n<p>Eftersom TV och frågor kring TV som medium är viktiga i</p>\n<p>folks vardag och intressant att läsa om, har tidningen valt</p>\n<p>att ha dagliga TV-recensioner. Andra tidningar, som DN</p>\n<p>eller Svenska Dagbladet, har TV-krönikor några dagar i</p>\n<p>veckan.</p>\n<p>Recensionsverksamheten är organiserad under</p>\n<p>nöjesredaktionen. Fyra personer sysslar med recenserande,</p>\n<p>tre anställda journalister på huvudredaktionen i Malmö och</p>\n<p>O.Z.. De tre anställda har recenserandet som en</p>\n<p>särskild arbetsuppgift, två av dem är reportrar. De</p>\n<p>anställda får ingen ytterligare ersättning för</p>\n<p>recenserandet utöver den lön de erhåller som journalister.</p>\n<p>B.H:s främsta uppgift är att skriva och vara reporter</p>\n<p>på TV-området. Han arbetar fyra timmar på redaktionen.</p>\n<p>Därefter går han hem och avgör där vilka TV-program han</p>\n<p>vill recensera med fri förläggning av sin arbetstid.</p>\n<p>Recensionsuppgiften är avsedd att ta fyra timmar i anspråk.</p>\n<p>K.N. arbetade på samma sätt. Den andre fast</p>\n<p>anställde reportern arbetar ungefär på samma sätt men</p>\n<p>bevakar dessutom teater och film. Den tredje personen i</p>\n<p>Malmö som recenserar är redigerare och har</p>\n<p>recensionsverksamheten som en bisyssla. Den fjärde</p>\n<p>recensenten är O.Z. som arbetar som frilans från</p>\n<p>sin bostad i Lund.</p>\n<p>O.Z. har medverkat i tidningen som recensent</p>\n<p>sedan år 1982. Det bestrids att han och bolaget träffat</p>\n<p>något anställningsavtal på sätt som påståtts. Det senaste</p>\n<p>avtalet mellan bolaget och O.Z. träffades år</p>\n<p>1991 och är ett frilanskontrakt som överensstämmer med det</p>\n<p>centrala frilansavtalet. Det framgår av avtalet direkt</p>\n<p>eller indirekt att O.Z. har full frihet att göra</p>\n<p>färre recensioner än som angetts i avtalet. Önskar han</p>\n<p>själv eller företaget att han skall utföra fler</p>\n<p>recensioner, skall enligt avtalet överenskommelse träffas</p>\n<p>om detta. Avtalet innehåller ingen begränsning för O.Z.</p>\n<p>att som uppdrags- eller arbetstagare utföra</p>\n<p>uppgifter åt andra företag. Han har också haft möjlighet</p>\n<p>att tacka nej till uppdrag, både i samband med att man har</p>\n<p>fördelat recensionsuppgifterna och även efteråt om det</p>\n<p>skulle inträffa något som skulle hindra honom från att</p>\n<p>utföra recensionerna. O.Z. har inte varit</p>\n<p>underkastad någon tidskontroll eller någon kontroll hur han</p>\n<p>väljer att planera sitt arbete. Han har själv avgjort hur</p>\n<p>lång tid han velat lägga ned på sitt arbete. Ersättningen</p>\n<p>om 500 kr har varit ett mått på en prestation. Priset har</p>\n<p>bestämts i en fri förhandling, där olika faktorer vägts in.</p>\n<p>Det finns ingen inkomstgaranti på annat sätt än att det</p>\n<p>finns en möjlighet för O.Z. att göra de</p>\n<p>126 recensioner avtalet nämner. O.Z. har inte</p>\n<p>utfört något arbete på redaktionen och han har inte heller</p>\n<p>i övrigt någon knytning till denna.</p>\n<p>O.Z. har enligt tidningens noteringar i stort</p>\n<p>sett utfört det antal recensioner som motsidan har</p>\n<p>uppgivit.</p>\n<p>Det kan vitsordas att tidningen tillhandahåller vissa</p>\n<p>arbetsredskap som TV, video, dator och visst</p>\n<p>förbrukningsmaterial. Det ligger både praktiska och</p>\n<p>leveranstekniska skäl bakom att O.Z. disponerar</p>\n<p>en dator i hemmet. Vid tidningen arbetar man i dag</p>\n<p>elektroniskt och man kan leverera in material direkt on</p>\n<p>line till företagets redaktionsdator.</p>\n<p>Eftersom O.Z. saknar, såvitt är känt, F-</p>\n<p>skattebevis, är tidningen skyldig att göra</p>\n<p>preliminärskatteavdrag. Skulle O.Z. ha flera</p>\n<p>uppdragstagare, är det emellertid inget som hindrar att han</p>\n<p>erhåller ett sådant bevis. Tidningens skyldighet att</p>\n<p>erlägga sociala kostnader följer bl.a av frilansavtalet och</p>\n<p>kan därför inte ha någon betydelse när domstolen skall</p>\n<p>avgöra frågan om ett arbetstagarförhållande föreligger.</p>\n<p>Vad gäller själva uppsägningen av uppdragsavtalet kan</p>\n<p>konstateras att tidningen var mycket nöjd med O.Z:s</p>\n<p>sätt att sköta sitt uppdrag. Sydsvenska</p>\n<p>Dagbladet skulle dock år 1993 investera i ett nytt tryckeri</p>\n<p>och hade därför stora besparingskrav på sig. Tidningen hade</p>\n<p>som en följd av detta att minska antalet tjänster på</p>\n<p>redaktionen med 25. Redaktionsledningen skulle i första</p>\n<p>hand klara detta genom att försöka avbryta externa</p>\n<p>förbindelser för att så få som möjligt av de fast anställda</p>\n<p>skulle behöva sägas upp. Det var mot bakgrund härav som</p>\n<p>frågan om uppsägning av O.Z:s uppdragsavtal kom</p>\n<p>upp i juni 1993. Uppsägningen skedde helt i enlighet med</p>\n<p>uppdragsavtalet och frilansavtalet.</p>\n<p>Om O.Z. skulle vara att anse som anställd, har</p>\n<p>domstolen att ta ställning till från vilken tidpunkt detta</p>\n<p>skall anses gälla. Enligt arbetsgivarparternas uppfattning</p>\n<p>är denna tidpunkt år 1993, då frågan om O.Z:s</p>\n<p>anställning för första gången ordentligt aktualiserades.</p>\n<p>Visserligen tog O.Z. upp denna fråga redan år</p>\n<p>1991. De diskussioner som då förekom var mellan jämnbördiga</p>\n<p>parter och journalistklubben vid bolaget var involverad.</p>\n<p>Man kom vid dessa förhandlingar fram till att O.Z.</p>\n<p>ville arbeta på frilansbasis, då han ville</p>\n<p>behålla den frihet det innebar att arbeta så. Ar-</p>\n<p>betsgivarsidans andrahandsståndpunkt om domstolen skulle</p>\n<p>finna att O.Z. skall anses anställd från en</p>\n<p>tidigare tidpunkt, är att anställningen skall räknas från</p>\n<p>den 15 mars 1991.</p>\n<p>För det fall domstolen skulle komma fram till att O.Z.</p>\n<p>är att anse som anställd i bolaget, gör</p>\n<p>arbetsgivarsidan gällande att omfattningen av O.Z:s</p>\n<p>recensionsverksamhet kan beräknas till tio</p>\n<p>timmar per vecka. Dessa timmar räknas fram på så sätt att</p>\n<p>man utgår från de 126 recensioner som uppdragsavtalet</p>\n<p>nämner och som motsvarar ett medeltal av det antal</p>\n<p>recensioner som O.Z. utfört under åren. Detta</p>\n<p>antal slås ut på 46 arbetsveckor, vilket i snitt ger drygt</p>\n<p>2,5 recension per vecka. Man utgår vidare från att en</p>\n<p>recension tar knappt fyra timmar att utföra, varför O.Z:s</p>\n<p>recensionsarbete kan beräknas till omkring tio</p>\n<p>arbetstimmar per vecka.</p>\n<p>DOMSKÄL</p>\n<p>Tvisten</p>\n<p>Huvudfrågorna i målet är för det första om tidningen och</p>\n<p>O.Z. våren 1985 träffat avtal om anställning.</p>\n<p>Skulle denna första fråga besvaras nekande, har domstolen</p>\n<p>för det andra att pröva om O.Z. i sitt arbete</p>\n<p>för tidningen ändå är att anse som arbetstagare. För det</p>\n<p>fall domstolen skulle komma fram till att så är fallet,</p>\n<p>skall för det tredje prövas från vilken tidpunkt ett sådant</p>\n<p>anställningsförhållande kan anses gälla och med vilket</p>\n<p>arbetstidsmått.</p>\n<p>Har ett avtal om anställning träffats år 1985?</p>\n<p>SJF har gjort gällande att tidningens dåvarande chefsre-</p>\n<p>daktör, den numera avlidne K.K., hösten 1984</p>\n<p>erbjöd O.Z. en anställning på tidningen men att</p>\n<p>denne då bad tidningen att avvakta med erbjudandet. När så</p>\n<p>tidningen våren 1985 återkom och frågade om O.Z.</p>\n<p>ville fortsätta att skriva TV-recensioner och denne</p>\n<p>accepterade detta, uppkom härigenom ett</p>\n<p>anställningsförhållande.</p>\n<p>Arbetsgivarsidan har bestritt vad SJF anfört.</p>\n<p>Bevisbördan för att ett anställningsavtal träffades på det</p>\n<p>sätt som SJF har gjort gällande vilar på SJF. Naturligen</p>\n<p>blir de uppgifter som O.Z. själv har lämnat</p>\n<p>inför domstolen av särskilt intresse.</p>\n<p>O.Z. har i huvudsak anfört följande. Han blev på</p>\n<p>hösten 1984 kallad till K.K. för ett samtal. K.K.</p>\n<p>ville diskutera om O.Z. skulle ha ett</p>\n<p>postfack på tidningen och ett arbetsrum samt även om</p>\n<p>storleken av hans honorar. O.Z. framförde under</p>\n<p>samtalet att han inte kunde fortsätta arbeta under hösten</p>\n<p>p.g.a doktorandstipendiet. På detta svarade K.K.</p>\n<p>att man skulle reglera det hela så att han fick ett</p>\n<p>ordentligt anställningsförhållande. O.Z. vågade</p>\n<p>emellertid inte detta med tanke på stipendiet utan bad K.K.</p>\n<p>att tidningen skulle återkomma i frågan efter</p>\n<p>nyåret. Det var underförstått att tidningen skulle</p>\n<p>återkomma om han då kunde ordna stipendiefrågan. Därefter</p>\n<p>upphörde O.Z:s recensionsskrivande nästan helt.</p>\n<p>- Efter årsskiftet 1984/85 ordnade O.Z. så att</p>\n<p>hans doktorandstipendium avsåg forskning endast på halvtid.</p>\n<p>Han blev därefter uppringd från tidningen, osäkert av vem,</p>\n<p>och fick frågan om han ville fortsätta skriva recensioner i</p>\n<p>enlighet med de diskussioner som förevarit under hösten</p>\n<p>1984. Han minns inte hur tidningen formulerade sitt</p>\n<p>erbjudande, men uppfattade att tidningen stod fast vid vad</p>\n<p>som sagts under hösten 1984. Han började därefter att åter</p>\n<p>skriva TV-recensioner för tidningen.</p>\n<p>Arbetsgivarsidan har vid huvudförhandlingen åberopat förhör</p>\n<p>med personalredaktören L.M.. Denne har uppgett att</p>\n<p>han aldrig hört talas om att K.K. lovat eller</p>\n<p>faktiskt gett O.Z. någon tjänst på tidningen.</p>\n<p>Vid de förhandlingar som föregick undertecknandet av</p>\n<p>uppdragsavtalet 1991 sade O.Z. inte heller något</p>\n<p>om detta.</p>\n<p>Arbetsdomstolen anser att de uppgifter som lämnats från</p>\n<p>arbetstagarsidan först vid huvudförhandlingen om hur det</p>\n<p>påstådda anställningsavtalet ingicks uppenbarligen är</p>\n<p>alltför vaga för att SJF:s bevisbörda i detta hänseende</p>\n<p>skall anses uppfylld. Domstolen finner därför inte styrkt</p>\n<p>att O.Z. och tidningen träffat avtal om</p>\n<p>anställning under våren 1985.</p>\n<p>Är O.Z. ändå att betrakta som anställd hos</p>\n<p>tidningen?</p>\n<p>Allmänt</p>\n<p>För prövningen av om O.Z. är att anse som</p>\n<p>arbetstagare eller som uppdragstagare har domstolen, enligt</p>\n<p>den praxis som råder, att göra en helhetsbedömning av</p>\n<p>samtliga omständigheter i det enskilda fallet, jfr t.ex. AD</p>\n<p>1975 nr 84, 1984 nr 110 och 1987 nr 21. I ett fall som det</p>\n<p>föreliggande då ett kollektivavtal gäller mellan parterna</p>\n<p>rörande arbetstagarbegreppets tillämpning på avtalsområdet</p>\n<p>har domstolen givetvis att särskilt beakta detta. Det kan</p>\n<p>anmärkas att vid domstolens tidigare prövningar</p>\n<p>frilansavtalet inte varit tillämpligt mellan aktuella</p>\n<p>parter. Avtalet berördes dock i det sistnämnda rättsfallet.</p>\n<p>Frilansavtalets betydelse</p>\n<p>Domstolen konstaterar att det i frilansavtalet har kommit</p>\n<p>till uttryck att avtalet tillkommit för att klarlägga</p>\n<p>gränsdragningen mellan frilansmedarbetare och anställda.</p>\n<p>Det anges vidare att överenskommelsen dock inte är avsedd</p>\n<p>att åstadkomma någon förändring av tidningarnas anlitande</p>\n<p>av frilansmedarbetare och inte heller att frilansbegreppet</p>\n<p>skall utvidgas. Av frilansavtalet framgår med tydlighet att</p>\n<p>parterna är överens om att personer som medarbetar</p>\n<p>regelbundet och med viss uppgift kan anses som</p>\n<p>frilansmedarbetare. Bland de uppgifter som särskilt nämns i</p>\n<p>frilansavtalet är recensioner. I avtalet anges att det är</p>\n<p>utmärkande för en frilansmedarbetare bl.a. att denne</p>\n<p>arbetar utanför redaktionen och honoreras för varje</p>\n<p>uppdrag, eventuellt med en garantisumma.</p>\n<p>I målet har uppgivits att frilansverksamhet är en naturlig</p>\n<p>företeelse inom tidningsbranschen. Av de uppgifter som</p>\n<p>lämnats i målet om hur tidningen drivs har domstolen fått</p>\n<p>intrycket att Sydsvenska Dagbladet för sin verksamhet är</p>\n<p>beroende av frilansmedarbetare. I målet är upplyst att av</p>\n<p>tidningens 80-90 skrivande reportrar är 15-20 fri-</p>\n<p>lansmedarbetare. Även tidningsbranschen totalt synes i</p>\n<p>avsevärd omfattning anlita frilansmedarbetare. Det har</p>\n<p>anförts i målet att 1700 frilansande tidningsmedarbetare är</p>\n<p>verksamma i Sverige.</p>\n<p>Domstolen konstaterar, liksom domstolen gjorde i</p>\n<p>rättsfallet AD 1987 nr 21, att det frilansavtal som</p>\n<p>kollektivavtalsparterna enats om får anses ge uttryck för</p>\n<p>den praxis som i detta hänseende har utbildats inom</p>\n<p>branschen. Frilansavtalet har därför enligt domstolens</p>\n<p>uppfattning en avsevärd betydelse vid bestämmandet av den</p>\n<p>rättsliga karaktären av förhållandet mellan O.Z.</p>\n<p>och tidningen. Även om frilansavtalets parter har uttalat</p>\n<p>att avtalet inte är tänkt att utvidga gränserna för</p>\n<p>frilansbegreppet, kan avtalet indirekt ha en sådan verkan</p>\n<p>genom att den tillämpning av avtalet som kommer till</p>\n<p>uttryck i praktiken får särskild betydelse i rättsligt</p>\n<p>hänseende.</p>\n<p>Betydelsen av överenskommelsen den 15 mars 1991 mellan</p>\n<p>tidningen och O.Z.</p>\n<p>Vid bedömningen av hur O.Z:s medverkan i</p>\n<p>tidningen skall betraktas bör också prövas vilken betydelse</p>\n<p>som överenskommelsen mellan tidningen och O.Z.</p>\n<p>den 15 mars 1991 skall tillmätas.</p>\n<p>Till sin lydelse är överenskommelsen ett uppdragsavtal. SJF</p>\n<p>har emellertid gjort gällande att O.Z. skulle ha</p>\n<p>varit utsatt för påtryckningar då han skrev under</p>\n<p>uppdragsavtalet och att avtalet därför skall lämnas utan</p>\n<p>avseende.</p>\n<p>I målet har O.Z. och personalredaktören L.M.</p>\n<p>hörts i denna del. Av förhören har bl.a.</p>\n<p>framkommit att O.Z. vid de diskussioner som</p>\n<p>fördes ansåg att han var anställd medan tidningen</p>\n<p>betraktade honom som uppdragstagare. Man diskuterade vidare</p>\n<p>skillnaden i ställning mellan uppdragstagare och ar-</p>\n<p>betstagare. L.M. nämnde bl.a. att en</p>\n<p>uppdragstagare inte, som en anställd, kunde placeras i</p>\n<p>arkivet. O.Z. har uppgett att han kände sig</p>\n<p>pressad av detta, men att han ingick avtalet som en</p>\n<p>kompromiss med tidningen. L.M. har också uppgett</p>\n<p>att O.Z. var nöjd med uppdragsavtalet då</p>\n<p>tidningen gick med på dennes krav på att få skriva ett</p>\n<p>större antal recensioner än tidigare.</p>\n<p>Enligt domstolens mening har inte framkommit annat än att</p>\n<p>de diskussioner som fördes varit sakliga. SJF kan inte</p>\n<p>anses ha styrkt att tidningen utövat otillbörliga på-</p>\n<p>tryckningar på O.Z. när avtalet underskrevs.</p>\n<p>Vid domstolens vidare bedömning har avtalet den betydelsen</p>\n<p>att domstolen utgår från att avtalet vid undertecknandet</p>\n<p>speglade avtalsparternas syn på hur förhållandet mellan dem</p>\n<p>skulle betraktas.</p>\n<p>Omständigheter kring O.Z:s medverkan i tidningen</p>\n<p>De närmare omständigheterna kring O.Z:s</p>\n<p>medverkan i tidningen är i allt väsentligt ostridiga mellan</p>\n<p>parterna. Arbetsdomstolen bedömer betydelsen av dessa på</p>\n<p>följande sätt.</p>\n<p>Det förhållandet att O.Z. utfört sitt arbete i</p>\n<p>hemmet och att arbetet uteslutande avsett ett visst</p>\n<p>begränsat område inom vilket O.Z. förvärvat</p>\n<p>speciell sakkunskap talar med viss styrka för att han skall</p>\n<p>anses som uppdragstagare och inte som anställd. Att han</p>\n<p>arbetat under lång tid åt tidningen ger inte något på-</p>\n<p>tagligt stöd för att han skall anses anställd. Som förut</p>\n<p>berörts förutsätts i frilansavtalet att en frilansmedar-</p>\n<p>betare kan anlitas regelbundet under lång tid. Inte heller</p>\n<p>det faktum att tidningen försett O.Z. med viss</p>\n<p>utrustning och visst material talar speciellt för att en</p>\n<p>anställning förelegat. Detta synes i stor utsträckning vara</p>\n<p>föranlett av praktiska skäl och av utvecklingen på kom-</p>\n<p>munikationsområdet. Att den ersättning tidningen betalat ut</p>\n<p>varit i stort densamma per månad torde också vara naturligt</p>\n<p>om medarbetarskapet är kontinuerligt, vilket frilansavtalet</p>\n<p>förutsatt. Den omständigheten att ersättningen utgått med</p>\n<p>visst fast belopp per recension är något som talar för ett</p>\n<p>uppdragsförhållande. Det förhållandet att tidningen utgjort</p>\n<p>O.Z:s största inkomstkälla under de senare åren</p>\n<p>ger inte något påtagligt stöd för att ett anställnings-</p>\n<p>förhållande förelegat.</p>\n<p>Slutsats</p>\n<p>Enligt arbetsdomstolens mening har O.Z. varit</p>\n<p>verksam vid tidningen under förhållanden som enligt</p>\n<p>frilansavtalet är utmärkande för en uppdragstagare. Han har</p>\n<p>arbetat helt utanför tidningens redaktion och i stort</p>\n<p>endast med en enda uppgift, TV-recensioner. Han honoreras</p>\n<p>per uppdrag och har flera andra uppdrag bland tid-</p>\n<p>ningsföretag.</p>\n<p>Att gränserna sätts kring frilansmedarbetarskapet på det</p>\n<p>sätt som skett i frilansavtalet anser domstolen inte strida</p>\n<p>mot några starka sociala skäl och har uppenbarligen accep-</p>\n<p>terats på tidningsområdet.</p>\n<p>Domstolen kommer vid en helhetsbedömning av samtliga</p>\n<p>omständigheter av vikt i målet till den slutsatsen att</p>\n<p>övervägande skäl talar för att O.Z. i</p>\n<p>förhållande till tidningen intagit en ställning som</p>\n<p>uppdragstagare och inte som anställd. SJF:s talan skall</p>\n<p>därför avslås.</p>\n<p>Rättegångskostnader</p>\n<p>Med hänsyn till utgången i målet skall SJF ersätta</p>\n<p>arbetsgivarsidans rättegångskostnader. Om beloppet råder</p>\n<p>ingen tvist.</p>\n<p>DOMSLUT</p>\n<p>1. Arbetsdomstolen avslår Svenska Journalistförbundets</p>\n<p>talan.</p>\n<p>2. Arbetsdomstolen förpliktar Svenska Journalistförbundet</p>\n<p>att ersätta Svenska Tidningsutgivareföreningens och</p>\n<p>Sydsvenska Dagbladets Aktiebolags rättegångskostnader med</p>\n<p>nittiofemtusenniohundra (95 900) kr, varav 70 000 kr</p>\n<p>avseende ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda</p>\n<p>beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom</p>\n<p>till dess betalning sker. Av kostnaderna utgör 17 500 kr</p>\n<p>mervärdesskatt.</p>\n<p>Dom 1994-08-31, målnummer A-260-1993</p>\n<p>Ledamöter: Hans Stark, Hans Blyme, Inga Britt Lagerlöf, Christian Tydén, Ola Bengtson, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Jarl Karlsson. Enhälligt.</p>\n<p>Sekreterare: Jakob Hedenmo</p>","lagrumLista":[],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["A 260-93"],"nyckelordLista":["Arbetstagare"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"1999-12-31T00:00:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["AD 1994 nr 104"],"sammanfattning":"Arbetsdomstolen finner att en person som sedan lång tid regelbundet medverkat i en dagstidning som recensent av TV- program intagit en ställning som uppdragstagare och inte som anställd. Betydelsen av det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för frilansarbetare.","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}