I.
\nI ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde
\nX i huvudsak följande: X hade investerat och avsåg att
\nframdeles investera i en treårig aktieindexobligation
\nutgiven av Skandinaviska Enskilda Banken. Den ifrågavarande
\naktieindexobligationen var ett löpande skuldebrev emitterat
\nav banken i svenska kronor. Emissionskursen var 100 procent
\nav nominellt belopp. Det nominella beloppet av
\nSkandinaviska Enskilda Bankens aktieindexobligationslån om
\n130 600 000 kr representerades av obligationer i valören
\n50 000 kr eller högre valör jämnt delbar med 50 000 kr.
\nLånets löptid var tre år. Aktieindexobligationen löpte utan
\nränta. I stället hade placeraren möjlighet att på
\nåterbetalningsdagen utöver nominellt belopp erhålla ett
\nbelopp kopplat till eventuell värdetillväxt av Standard &
\nPoor's 500 Composit Stock Price Index (S&P 500 Index) över
\nperioden. - S&P 500 Index sattes samman och publicerades av
\nStandard & Poor's och avsåg att spegla utvecklingen på
\nUSA:s aktiemarknad. Värdet på S&P 500 beräknades utifrån
\ndet sammanlagda värdet på 500 av Standard & Poor's utvalda
\naktier. - På återbetalningsdagen den 31 januari 1995
\nåterbetalades lånet med nominellt belopp samt därutöver,
\nför det fall slutindex översteg startindex, ett belopp
\nberäknat på följande sätt
\nnominellt belopp x (uf (ls - le))
\n--------
\nle
\ndär le = startindex, ls = slutindex och
\nuf = uppräkningsfaktorn.
\nMed uppräkningsfaktor avsågs den av banken på
\nfastställelsedagen för startindex fastställda faktorn med
\nvilken en eventuell procentuell uppgång av index skulle
\nmultipliceras. Denna hade fastställts till 1,5. Placeraren
\ndeltog således med 150 procent i eventuell uppgång av S&P
\n500 Index. Om placeraren köpte en aktieindexobligation för
\n1 mkr och S&P 500 Index gick upp med 50 procent på 3 år så
\nbetalade banken på slutdagen ut 1,75 mkr till innehavaren
\nav obligationen, dvs. nominellt belopp samt därutöver
\nindexökningen multiplicerad med 1,5. Slutindex fastställdes
\nden 9 januari 1995. - Aktieindexobligationerna var
\nregistrerade hos Värdepapperscentralen VPC AB.
\nSkandinaviska Enskilda Banken hade ansökt om inregistrering
\nav lånet hos Stockholms fondbörs. Registrering torde ske på
\nStockholms fondbörs officiella månatliga kurslista för
\nobligationer. På denna lista förekom endast ställda
\nköpkurser som inte baserades på verkliga avslut. Vidare
\navsåg banken att under normala marknadsförhållanden på
\nförfrågan ställa köpkurs och om så var möjligt även
\nsäljkurs på aktieindexobligationerna. Någon regelbunden
\nhandel med aktieindexobligationerna förväntades inte ske. -
\nFrågor - 1. Skulle aktieindexobligationen beskattas enligt reglerna i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
\ninkomstskatt (SIL) eller enligt reglerna för fordringar i
\n29 § 1 och 2 mom. SIL? - 2. Var aktieindexobligationen att
\nanse som marknadsnoterad enligt definitionen i 27 § 2 mom.
\nandra stycket SIL alternativt enligt 29 § 2 mom. SIL? -
\n3. Om han förvärvat aktieindexobligationen av emitterande
\nbank till nominellt belopp och behöll obligationen till
\ninlösen skulle det belopp han erhöll på slutdagen - utöver
\nnominellt belopp - beskattas som reavinst eller som ränta?
\n- 4. Om han förvärvat aktieindexobligationen av emitterande
\nbank till nominellt belopp och avyttrade obligationen under
\nlöptiden till tredje man skulle det belopp han erhöll som
\növersteg nominellt belopp beskattas som reavinst eller som
\nränta? - 4 b) Blev svaret på fråga 4 annorlunda om han
\navyttrade obligationen under löptiden men efter
\nfastställelsedagen för slutindex? - 4 c) Blev svaren på
\nfrågorna 4 och 4 b) annorlunda om avyttring skedde till
\nemitterande bank? - 5. Hur skulle beskattning ske om han
\nförvärvade aktieindexobligationen av emitterande bank till
\nnominellt belopp och avyttrade obligationen under löptiden
\ntill tredje man för belopp som understeg av honom erlagt
\nbelopp? - 5 b) Blev svaret på fråga 5 annorlunda om
\navyttring skedde under löptiden men efter
\nfastställelsedagen för slutindex? - 5 c) Blev svaren på
\nfrågorna 5 och 5 b) annorlunda om avyttring skedde till
\nemitterande bank? - 6. Hur skulle beskattning ske om han
\nförvärvade aktieindexobligationen på marknaden av tredje
\nman för ett belopp som översteg nominellt belopp och sedan
\nbehöll den till inlösen, varvid han erhöll ett högre belopp
\nän han själv betalt? - 6 b) Blev svaret på fråga 6
\nannorlunda om avyttring skedde till tredje man före
\ninlösen? - 7. Hur skulle beskattning ske om han förvärvade
\naktieindexobligationen på marknaden av tredje man för ett
\nbelopp som översteg nominellt belopp och sedan behöll den
\ntill inlösen, varvid han erhöll ett lägre belopp än han
\nsjälv betalt för obligationen men ändå över det nominella
\nbeloppet? - 7 b) Blev svaret på fråga 7 annorlunda om
\navyttring skedde till tredje man före inlösen? - 8. Hur
\nskulle beskattning ske om han förvärvade
\naktieindexobligationen på marknaden av tredje man till ett
\npris som understeg obligationens nominella belopp och sedan
\nbehöll den till inlösen varvid han erhåll a) nominellt
\nbelopp? b) mer än nominellt belopp? - 8 c) Blev svaren på
\nfrågorna 8 a) och 8 b) annorlunda om avyttring i stället
\nskedde till tredje man före inlösen? - 9. Efter vilka
\nprinciper skulle aktieindexobligationen
\nförmögenhetsbeskattas?
\nSkatterättsnämnden (1993-02-11, Sandström, ordföranden, Wingren, Colver, Lindström, Nord, Qwerin, Rosen) yttrade: Fråga 1 - Aktieindexobligationen är ett sådant finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL. - Motivering. - Aktieindexobligation tillhör inte de i 27 § 1 mom. SIL
\nsärskilt angivna finansiella instrumenten. Till
\nkonstruktion och verkningssätt företer emellertid
\nobligationen likheter med flera av de instrument som nämns
\ni momentet. Obligationen bör därför behandlas på samma sätt
\nsom dessa instrument. - Fråga 2 - Aktieindexobligationen är inte marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
\n- Motivering. - Aktieindexobligationen är inregistrerad vid Stockholms fondbörs enligt bestämmelserna i lagen
\n(1979:749) om Stockholms fondbörs och i förordningen
\n(1979:996) om Stockholms fondbörs (lagen och förordningen
\nhar upphävts genom SFS 1992:543 och 561). Obligationen
\nfinns upptagen på börsens officiella månatliga kurslista
\nför obligationer. Någon handel med obligationen vid börsen
\nförekommer inte. På listan noteras inte betalkurser eller
\nomsättning för obligationen. Däremot förekommer köpkurser.
\nI syfte att möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
\naktieindexobligationer och personer som vill förvärva
\nsådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda Banken
\nkurser som obligationsinnehavare är beredda att sälja för
\nrespektive presumtiva köpare är beredda att betala eller
\nsom banken på egen hand räknar fram. Banken förmedlar köp
\noch försäljningar på löpande basis. Vad banken känner till
\nhar hittills ca 30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom.
\nandra stycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
\ninstrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte optioner
\noch terminer) bestämmas schablonmässigt. Förutsättningen är
\natt instrumentet är marknadsnoterat, dvs. \"föremål för
\nnotering på inländsk eller utländsk börs eller annan
\nkontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är
\nallmänt tillgänglig\". - Den omständigheten att någon
\nbörshandel med instrumentet inte förekommer utesluter
\nalltså inte i sig att obligationen kan anses vara
\nmarknadsnoterad. Av de i ärendet lämnade uppgifterna
\nframgår emellertid att det hittills inte förekommit några
\nsådana noteringar om avslut m.m. som förutsätts i 27 §
\n2 mom. andra stycket SIL. Aktieindexobligationen uppfyller
\ndärför inte de krav som ställs på ett instrument för att
\ndet skall anses vara marknadsnoterat. - Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7, 7b, 8a, 8b och 8c - Reglerna om reavinst och reaförlust är tillämpliga. Någon beskattning
\neller avdragsrätt som för ränta aktualiseras inte. -
\nMotivering. - Vad gäller frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7 och 7b är värdeförändringen mellan tidpunkten för förvärvet och den tidpunkt då innehavet upphör inte så
\nförutsebar att den kan hänföras till ränta. I stället skall
\nreglerna om reavinst och reaförlust tillämpas. - Enligt
\nförutsättningarna för frågorna 8a, 8b och 8c förvärvas
\naktieindexobligationen för ett belopp som understiger det
\ngaranterade inlösenbeloppet. Behålls obligationen till
\ninlösen kan det därför ligga nära till hands att behandla
\nen värdestegring upp till detta belopp som ränta (jfr RÅ
\n1988 ref. 2). Det finns vidare skäl att behandla en vid
\nförvärvet beräknad och sedermera realiserad värdestegring
\nvid en avyttring till tredje man på motsvarande sätt. Någon
\npraxis på området som ger belägg för att beskattning som
\nför ränta skall ske i det fallet finns emellertid inte. - I
\ndet skattesystem som gäller fr.o.m. 1992 års taxering
\ntillämpas vid reavinstbeskattningen den s.k.
\ngenomsnittsmetoden (27 § 2 mom. första stycket SIL). Har
\nett finansiellt instrument avyttrats görs inget försök att
\nfastställa den \"verkliga\" anskaffningsutgiften för just det
\ninstrumentet. I stället beräknas det genomsnittliga
\nanskaffningsvärdet för samtliga finansiella instrument av
\nsamma slag och sort på grundval av faktiska
\nanskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade
\nförändringar beträffande innehavet. - I fråga om
\nobligationer där avkastning helt eller delvis utgår i form
\nav en förutsebar värdestegring kan den kollektiva beräkning
\nsom genomsnittsmetoden förutsätter inte utan vidare förenas
\nmed en separat räntebeskattning av varje individuellt
\ninstrument för sig. Har exempelvis en del av ett innehav
\navyttrats måste en eventuell räntebeskattning
\nfortsättningsvis, på samma sätt som reavinstbeskattningen,
\nknyta an inte till individuella instrument utan till ett
\ninstrument förvärvat till genomsnittspris. Det belopp som
\ntas till beskattning vid en inlösen eller avyttring till
\ntredje man kan därmed snarare ses som en av
\nreavinstreglerna dikterad restpost än som, helt eller
\ndelvis, en ränta eller annan löpande avkastning på en
\nplacering. Vid en eventuell samtidig tillämpning av
\nrea- och räntereglerna kan särskilda problem uppkomma om
\ninstrument förvärvats till kurs såväl under som över den
\ngaranterade inlösenkursen. Vad gäller det i ärendet
\naktuella instrumentet tillkommer att en vid förvärvet
\nerlagd överkurs inte har karaktär av räntekostnad vilket i
\nsig - om innehavet avser också obligationer som förvärvats
\ntill underkurs - omöjliggör en samtidig tillämpning av
\nrea- och räntereglerna. Av bl.a. systematiska skäl bör en
\nräntebeskattning inte komma i fråga ens i det fall att
\ninnehavet avser endast en enstaka till underkurs förvärvad
\naktieindexobligation. - Oavsett vilken bedömning som skulle
\nha gjorts vid en tillämpning av äldre skatteregler är
\nnämndens uppfattning att en räntebeskattning av den av X
\nförvärvade aktieindexobligationen inte är förenlig med den
\nvid reavinstbeskattningen numera tillämpade
\ngenomsnittsmetoden. - Fråga 9 - Aktieindexobligationen skall - med tillämpning av punkt 5 sista stycket av
\nanvisningarna till 3 och 4 §§ i den upphävda lagen
\n(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL - tas upp till
\ndet pris som kan påräknas vid en försäljning under normala
\nförhållanden. - Motivering. - I punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL finns värderingsregler för aktier och
\nandra värdepapper (SFL har upphävts genom SFS 1991:1850 men
\ntillämpas alltjämt; jfr också SFS 1992:1489). I fråga om
\nandra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och
\när av det slag som anges i 27 § 1 mom. SIL skall 75 procent
\nav det noterade värdet tas upp vid förmögenhetsberäkningen
\n(första stycket avd. anvisningspunkten). - De uppgifter
\nsom lämnats om aktieindexobligationen (jfr motiveringen
\ntill svaret på fråga 2) ger vid handen att denna inte varit
\nföremål för någon marknadsmässig omsättning. Den här
\nrefererade bestämmelsen är därför inte tillämplig. I
\nstället skall sista stycket av anvisningspunkten tillämpas.
\nDet innebär att obligationen skall tas upp till det pris
\nsom kan påräknas vid en försäljning under normala
\nförhållanden.
\nLedamoten Virin var skiljaktig i vad avsåg svaren på frågorna 2 och 9 samt beträffande motiveringen av
\nsvaret på frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7,
\n7b, 8a, 8b och 8c och anförde: - Enligt min mening är
\naktieindexobligationen att anse som marknadsnoterad
\nenligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL och skall - med
\ntillämpning av punkt 5 första stycket av anvisningarna
\ntill 3 och 4 §§ SFL - tas upp till 75 procent av det
\nnoterade värdet. Jag anser att frågorna 2 och 9 skulle
\nha besvarats i enlighet härmed. -
\nAktieindexobligationen är inregistrerad vid Stockholms
\nfondbörs enligt bestämmelserna i lagen (1979:749) om
\nStockholms fondbörs och i förordningen (1979:996) om
\nStockholms fondbörs (lagen och förordningen har
\nupphävts genom SFS 1992:543 och 561). Obligationen
\nfinns upptagen på börsens officiella månatliga
\nkurslista för obligationer. Någon handel med
\nobligationen vid börsen förekommer inte. På listan
\nnoteras inte betalkurser eller omsättning för
\nobligationen. Däremot förekommer köpkurser. I syfte
\natt möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
\naktieindexobligationer och personer som vill förvärva
\nsådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda
\nBanken kurser som obligationsinnehavare är beredda att
\nsälja för respektive presumtiva köpare är beredda att
\nbetala eller som banken på egen hand räknar fram.
\nBanken förmedlar köp och försäljningar på löpande
\nbasis. Vad banken känner till har hittills ca
\n30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom. andra
\nstycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
\ninstrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte
\noptioner och terminer) bestämmas schablonmässigt.
\nFörutsättningen är att instrumentet är
\nmarknadsnoterat, dvs. \"föremål för notering på
\ninländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig
\nnotering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt
\ntillgänglig\". - Regeln är - enligt min bedömning inte
\nutan fog - utformad på ett sådant sätt att gränserna
\nför dess tillämpning inte tål någon formell
\nhårddragning. Skälet till regelns utformning
\nutvecklades i prop. 1989/90:110, s. 429 och 722-723. -
\nFrågan vilka värdepapper som skall undantas från
\nbegränsningen av avdragsrätten till 70 procent,
\nbör som nämnts avgöras bl.a. med hänsyn till
\nvilka kontrollmöjligheter som finns. - I de fall
\ndet inte finns några marknadsnoteringar kan
\nskattemyndigheterna inte kontrollera att
\negendomen verkligen har köpts och sålts till den
\nkurs som den skattskyldige uppgett. Det finns
\ninte heller samma möjligheter att upptäcka att
\nhan över huvud taget har ägt ett värdepapper.
\n- - - -
\nHär finns också definitionen av vad som avses med
\nmarknadsnoterad. Den anknyter till den definition
\nsom i dag återfinns i punkt 5 av anvisningarna
\ntill 3 och 4 §§ lagen (1947:576) om statlig
\nförmögenhetsskatt. En skillnad i förhållande till
\ndefinitionen i nämnda lag är att det här anges
\natt noteringen skall vara allmänt tillgänglig.
\nAnledningen till detta är att noteringarna hos
\nprivata kreditinstitut skall räknas som
\n\"marknadsnotering\" likaväl som notering på t.ex.
\nStockholms fondbörs - men både skattskyldiga och
\ntaxeringsmyndigheterna måste kunna få del av
\nnoteringarna för att instrumenten skall anses
\nmarknadsnoterade.
\nDet enda uttryckligen uppgivna skälet till
\nlagregleringen är kontrollskälet. Uttryckligen anges
\nockså att \"privata\" noteringar skall godtas om blott
\nnoteringarna är tillgängliga för allmänheten och
\nskattemyndigheterna. Kravet på tillgängligheten visar i
\nsjälva verket att det nakna noteringskravet kan
\nuppfattas som mycket lättuppfyllt. -
\nAktieindexobligationen är föremål för notering på
\nStockholms fondbörs. Redan därmed uppfylles lagens
\nkrav. Hittills har också en viss omsättning förekommit
\nunder institutionell medverkan. Aktieindexobligationen
\när uppenbarligen avsedd för placering och omsättning
\npå en anonym och välorganiserad placerarmarknad. De
\neftersträvade kontrollmöjligheterna föreligger. Att
\nomsättningen ännu inte tagit mer omfattande
\nproportioner kan bero på att aktieindexobligationen
\ntypiskt sett har en relativt trög värdeutveckling
\nunder löptidens början. Senare under obligationens
\nlöptid kommer följsamheten mot det aktieindex som
\nobligationen representerar att bli större och större.
\nDå ökar incitamenten för kortsiktiga placerare att ta
\npositioner. Detta kan inträffa ganska tidigt under
\nlöptiden om aktieindex stiger oförmodat snabbt, och
\noptionselementet i obligationen därigenom tidigt blir
\nvad som brukar kallas \"in the money\". Sannolikheten
\nför en mera intensiv handel med
\naktieindexobligationerna ökar då kraftigt. Ett annat
\nskäl till att omsättningen varit låg kan vara att
\naktieindexobligationen alltjämt är ett mycket ovanligt
\noch svårförstått instrument. Endast ett fåtal lån har
\nhittills emitterats; samtliga under senare år.
\nUtomlands, där instrumentet funnit längre och också
\nhunnit bli mera spritt mellan olika placerargrupper,
\när handeln följaktligen mera omfattande. - Det är
\ndessutom väl känt att ett antal aktier på OTC-listan
\noch O-listan i praktiken omsätts ytterst sällan utan
\natt det för den skull ifrågasätts att de är
\nmarknadsmässigt omsatta i nu aktuella lagrums mening.
\nAktieindexobligationer kan försäljas relativt omgående
\nom innehavaren accepterar den vid varje tidpunkt
\nallmänt (vid bankkontoret) tillgängliga erbjudna
\nkursen, alternativt den indikativa köpkurs som banken
\nhar \"intentionen att ställa\" .... \"baserad på
\nobligationens teoretiska värde\". Utan sådana
\nintentioner torde ett för marknaden avsett värdepapper
\nvara omöjligt att emittera. - Vad gäller andelar i
\nvärdepappersfonder, vilka heller aldrig ifrågasatts
\nsom marknadsmässigt omsatta finansiella instrument,
\nförvärvas de genom att inbetalning (ofta i form av
\nregelbundet sparande i relativt små belopp) till
\nfonden görs, varvid nya (bråkdelar av) andelar ges ut,
\noch avyttras de genom utbetalning från fonden av
\nönskat belopp, varvid andelstalet (eller bråkdelar
\ndärav) går ned. Någon omsättning av andelar, dvs.
\növerlåtelse mellan placerare förekommer över huvud
\ntaget inte. - Sammanfattningsvis är
\naktieindexobligationen de facto föremål för en form av
\nnotering. Noteringen sker genom Stockholms fondbörs
\ndirekta medverkan. Aktieindexobligationen är avsedd
\natt vara ett omsättningsbart instrument på en anonym
\nplacerarmarknad vilket ändamål underlättas av att
\ninstitutioner ställer köpkurser. De noteringar som
\nförekommer är allmänt tillgängliga. Detta måste anses
\nvara tillräckligt för att aktieindexobligationen skall
\nuppfylla kraven enligt såväl 27 § 2 mom. andra stycket
\nSIL som punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3
\noch 4 §§ SFL. - I övrigt vill jag till skillnad mot
\nmajoriteten motivera mitt ställningstagande på
\nföljande sätt. - Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7 och 7b - Värdeförändringen mellan tidpunkten för förvärvet av aktieindexobligationen och den tidpunkt
\ndå innehavet upphör är beroende av förändringar i
\nvärdet av de aktier som ingår i tillämpligt
\naktieindex. Värdeförändringen beror inte på och kan
\ninte beräknas på grundval av låneavtalet. Sådana
\nvärdeförändringar utgör kapitalvinster och
\nkapitalförluster och beskattas enligt reavinstreglerna
\n(jfr prop. 1989/90:110, avsnitt 6.6.1 s. 459). -
\nFrågorna 8a, 8b och 8c - Vad jag anfört under motiveringen till fråga 3 m.fl. gäller även för det
\nfall att en obligation förvärvats under sitt nominella
\nvärde. Inte heller i den situationen med en för
\nförvärvaren helt säkerställd inkomst motsvaras
\nvärdestegringen av någon finansiell kostnad (ränta)
\nför obligationens utfärdare. Värdestegringen innebär
\nendast en återvinning av en tidigare innehavares
\nrealisationsförlust, som i sin tur kan ha berott på en
\nnedgång i det aktieindex, vartill lånets
\nåterbetalningsbelopp knutits eller till risken för att
\nobligationsutfärdaren inte kommer att kunna infria
\nsitt åtagande att återbetala obligationslånets
\nnominella belopp, dvs. omständigheter som inte
\nmotsvaras av någon finansiell kostnad (ränta) för
\nobligationsutfärdaren. Inte heller denna
\nvärdeförändring beror på eller kan beräknas på
\ngrundval av låneavtalet. Återvinningen utgör inte
\nränta i ekonomisk mening. I avsaknad av reglering som
\nskulle kunna ge utrymme för annan bedömning i
\nskattehänseende och då principen om symmetrisk
\nbehandling av transaktioner - bl.a. i avsikt att
\nförhindra skattearbitrage - genomsyrar 1990 års
\nskattereform, anser jag att även \"säkerställd\"
\nvärdestegring i ett fall som detta skall beskattas
\nenligt reglerna för reavinst och inte som ränta och
\nliknande avkastning.
\nRiksskatteverket och X överklagade och yrkade att
\nRegeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet och förklara
\natt aktieindexobligationen var att anse som marknadsnoterad
\n(fråga 2) och att obligationen vid förmögenhetstaxeringen
\nskulle tas upp till 75 procent av det noterade värdet
\nenligt bestämmelserna i punkt 5 första stycket av
\nanvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
\nförmögenhetsskatt (fråga 9).
\nRiksskatteverket yrkade vidare att förhandsbeskedet även i
\növrigt skulle ändras så att det överensstämde med den
\nuppfattning som verket gett uttryck för hos
\nSkatterättsnämnden, vilket innebar i huvudsak att
\nräntebeskattning kunde aktualiseras vid inlösen av
\nobligationen, vid avyttring av obligationen under löptiden
\ntill emitterande bank (förtida inlösen) och - i princip -
\nvid avyttring till tredje man efter dagen för fastställelse
\nav slutindex (frågorna 3-8).
\nX bestred bifall till Riksskatteverkets ändringsyrkande
\nsåvitt avsåg frågorna 3-8.
\nRegeringsrätten (1994-02-03, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling) gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden beträffande de frågor som överklagats
\noch fastställde nämndens förhandsbesked i denna del.
\nII.
\nI ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde
\nY AB i huvudsak följande: Sökandebolaget bedrev uthyrning
\nav lokaler och finansiell förvaltning. Bolaget hade
\ninvesterat och avsåg att framdeles investera i en treårig
\naktieindexobligation utgiven av Skandinaviska Enskilda
\nBanken. (Villkoren för obligationslånet beskrivs i X:s
\nansökan i I.) Frågor - 1. Skulle aktieindexobligationen beskattas enligt reglerna i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om
\nstatlig inkomstskatt (SIL) eller enligt reglerna för
\nfordringar i 29 § 1 och 2 mom. SIL? - 2. Var
\naktieindexobligationen att anse som marknadsnoterad enligt
\ndefinitionen i 27 § 2 mom. andra stycket SIL alternativt
\nenligt 29 § 2 mom. SIL? - 3. Om bolaget förvärvat
\naktieindexobligationen av emitterande bank till nominellt
\nbelopp och behöll obligationen till inlösen skulle det
\nbelopp bolaget erhöll på slutdagen - utöver nominellt
\nbelopp - beskattas som reavinst eller som ränta? - 3 b) Om
\nnågon del skulle beskattas som ränta - vid vilken tidpunkt
\noch efter vilka beräkningsgrunder skulle beskattning ske? -
\n4. Om bolaget förvärvat aktieindexobligationen av
\nemitterande bank till nominellt belopp och avyttrade
\nobligationen under löptiden till tredje man skulle det
\nbelopp bolaget erhöll som översteg nominellt belopp
\nbeskattas som reavinst eller som ränta? - 4 b) Blev svaret
\npå fråga 4 annorlunda om bolaget avyttrade obligationen
\nunder löptiden men efter fastställelsedagen för slutindex?
\n- 4 c) Blev svaren på frågorna 4 och 4 b) annorlunda om
\navyttring skedde till emitterande bank? - 4 d) Om någon del
\nskulle beskattas som ränta - vid vilken tidpunkt och efter
\nvilka beräkningsgrunder skulle beskattning ske? - 5. Hur
\nskulle beskattning ske om bolaget förvärvade
\naktieindexobligationen av emitterande bank till nominellt
\nbelopp och avyttrade obligationen under löptiden till
\ntredje man för belopp som understeg av bolaget erlagt
\nbelopp? - 5 b) Blev svaret på fråga 5 annorlunda om
\navyttring skedde under löptiden men efter
\nfastställelsedagen för slutindex? - 5 c) Blev svaren på
\nfrågorna 5 och 5 b) annorlunda om avyttring skedde till
\nemitterande bank? - 6. Hur skulle beskattning ske om
\nbolaget förvärvade aktieindexobligationen på marknaden av
\ntredje man för ett belopp som översteg nominellt belopp och
\nsedan behöll den till inlösen, varvid bolaget erhöll ett
\nhögre belopp än bolaget betalt? - 6 b) Blev svaret på
\nfråga 6 annorlunda om avyttring skedde till tredje man före
\ninlösen? - 6 c) Hade bolaget rätt till avdrag för någon del
\nav erlagd köpeskilling såsom för utgiven räntekompensation?
\n- 6 d) Kunde någon beskattning såsom för ränteintäkt
\naktualiseras under bolagets innehavstid? Hur skulle då
\ndenna beräknas? - 7. Hur skulle beskattning ske om bolaget
\nförvärvade aktieindexobligationen på marknaden av tredje
\nman för ett belopp som översteg nominellt belopp och sedan
\nbehöll den till inlösen, varvid bolaget erhöll ett lägre
\nbelopp än bolaget betalt för obligationen men ändå över det
\nnominella beloppet? - 7 b) Blev svaret på fråga 7
\nannorlunda om avyttring skedde till tredje man före
\ninlösen? - 8. Hur skulle beskattning ske om bolaget
\nförvärvade aktieindexobligationen på marknaden av tredje
\nman till ett pris som understeg obligationens nominella
\nbelopp och sedan behöll den till inlösen varvid bolaget
\nerhöll - a) nominellt belopp? - b) mer än nominellt belopp?
\n- 8 c) Blev svaren på frågorna 8 a) och 8 b) annorlunda om
\navyttring i stället skedde till tredje man före inlösen? -
\n8 d) Kunde beskattning såsom för ränteintäkt under bolagets
\ninnehavstid aktualiseras?
\nSkatterättsnämnden (1993-02-11, Sandström, ordförande, Lindström, Nord, Qwerin, Rosen) yttrade: Fråga 1 - Aktieindexobligationen är ett sådant finansiellt instrument
\nsom avses i 27 § 1 mom. SIL. - Motivering. - Aktieindexobligationen tillhör inte de i 27 § 1 mom. SIL
\nsärskilt angivna finansiella instrumenten. Till
\nkonstruktion och verkningssätt företer emellertid
\nobligationen likheter med flera av de instrument som nämns
\ni momentet. Obligationen bör därför behandlas på samma sätt
\nsom dessa instrument. - Fråga 2 - Aktieindexobligationen är inte marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
\n- Motivering. - Aktieindexobligationen är inregistrerad vid Stockholms fondbörs enligt bestämmelserna i lagen
\n(1979:749) om Stockholms fondbörs och förordningen
\n(1979:996) om Stockholms fondbörs (lagen och förordningen
\nhar upphävts genom SFS 1992:543 och 561). Obligationen
\nfinns upptagen på börsens officiella månatliga kurslista
\nför obligationer. Någon handel med obligationen vid börsen
\nförekommer inte. På listan noteras inte betalkurser eller
\nomsättning för obligationen. Däremot förekommer köpkurser.
\nI syfte att möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
\naktieindexobligationer och personer som vill förvärva
\nsådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda Banken
\nkurser som obligationsinnehavare är beredda att sälja för
\nrespektive presumtiva köpare är beredda att betala eller
\nsom banken på egen hand räknar fram. Banken förmedlar köp
\noch försäljningar på löpande basis. Vad banken känner till
\nhar hittills ca 30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom.
\nandra stycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
\ninstrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte optioner
\noch terminer) bestämmas schablonmässigt. Förutsättningen är
\natt instrumentet är marknadsnoterat, dvs. \"föremål för
\nnotering på inländsk eller utländsk börs eller annan
\nkontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är
\nallmänt tillgänglig\". - Den omständigheten att någon
\nbörshandel med instrumentet inte förekommer utesluter
\nalltså inte i sig att obligationen kan anses vara
\nmarknadsnoterad. Av de i ärendet lämnade uppgifterna
\nframgår emellertid att det hittills inte förekommit några
\nsådana noteringar om avslut m.m. som förutsätts i 27 §
\n2 mom. andra stycket SIL. Aktieindexobligationen uppfyller
\ndärför inte de krav som ställs på ett instrument för att
\ndet skall anses vara marknadsnoterat. - Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7, 7b, 8a, 8b, 8c och 8d - Reglerna om reavinst och reaförlust är tillämpliga. Någon
\nbeskattning eller avdragsrätt som för ränta aktualiseras
\ninte. - Motivering. - Vad gäller frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7 och 7b är värdeförändringen mellan
\ntidpunkten för förvärvet och den tidpunkt då innehavet
\nupphör inte så förutsebar att den kan hänföras till ränta.
\nI stället skall reglerna om reavinst och reaförlust
\ntillämpas. - Enligt förutsättningarna för frågorna 8a, 8b,
\n8c och 8d förvärvas aktieindexobligationen för ett belopp
\nsom understiger det garanterade inlösenbeloppet. Vad saken
\ngäller är om den vid förvärvet påräkneliga värdestegringen
\ni bokföringshänseende - och därmed eventuellt också i
\nskattehänseende - skall behandlas som ränta (löpande
\navkastning). - Bokföringsnämnden (BFN) har gett ut ett
\nuttalande (BFN U 92:3) om redovisningen av s.k.
\nnollkupongsobligationer, dvs. värdepapper där hela räntan
\nbetalas ut när obligationen löses in. BFN:s uttalande avser
\nsåväl det fall att obligationen i redovisningshänseende
\nbehandlas som omsättningstillgång som det fall att den
\nbehandlas som anläggningstillgång. - BFN:s uppfattning är
\natt underkursen skall ses som en från början känd inkomst
\nsom skall periodiseras så att en konstant förräntning
\n(effektiv ränta) på innehavet erhålls över löptiden (att
\nobligationen kan komma att avyttras före inlösen ändrar
\ninte saken). BFN förordar att det i balansräkningen
\nbokförda värdet på obligationen (varmed torde avses
\nobligationens anskaffningsvärde) successivt ökas med
\nupplupen ränta. Det är enligt BFN också förenligt med god
\nredovisningssed att redovisa den upplupna räntan under
\nrubriken Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Med
\ndet redovisningssättet ändras inte obligationens
\nanskaffningsvärde. - Den skattemässiga inkomstberäkningen
\nför bolaget skall ske enligt bokföringsmässiga grunder
\n(24 § kommunalskattelagen /1928:370/, KL) - i den mån dessa
\ninte strider mot bestämmelserna i KL - och på grundval av
\nbolagets bokföring (punkt 1 första stycket av anvisningarna
\ntill paragrafen). Räntor skall i princip hänföras till det
\når på vilket de belöper (tredje stycket av
\nanvisningspunkten). I fråga om s.k. reatillgångar
\n(tillgångar för vilka vid en avyttring vinsten och inte
\nvederlaget utgör intäkt av näringsverksamhet) är den
\nredovisningsmässiga behandlingen inte alltid
\nutslagsgivande. Av punkt 1 sista stycket av anvisningarna
\ntill 24 § KL framgår att reglerna i bl.a. 3 § 7-11 mom.,
\n24 § 1-5 mom. och 27 § 1-4 mom. SIL gäller för sådana
\ntillgångar. I skattehänseende är aktieindexobligationen en
\nreatillgång hos bolaget. - Nämnden gör följande bedömning.
\n- I den situation som avses med frågorna får
\nobligationsförvärvaren avkastning helt eller delvis i form
\nav en förutsebar värdestegring. Vad gäller den
\nredovisningsmässiga behandlingen av denna värdestegring
\nföreligger knappast någon principiell skillnad i
\nförhållande till ett förvärv av en nollkupongsobligation.
\nBFN:s uttalande är därför av betydelse även i fråga om
\naktieindexobligationer som förvärvas för pris under ett
\ngaranterat inlösenpris. Principen att underkurser bör
\nperiodiseras över löptiden har också kommit till uttryck i
\nRedovisningsrådets rekommendation (RR 03:92) om redovisning
\nav fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och
\ndold räntekompensation (se särskilt punkterna 17-23 om
\nreversfordringar och andra lånefordringar som förvärvats
\nfrån annan och för vilka en väl fungerande marknad ej
\nexisterar). För den redovisningsmässiga behandlingen torde
\ndet sakna betydelse om värdestegringen har sin grund i de
\nursprungliga emissionsvillkoren eller i förändringar i
\nränteläget som inträffat efter emissionen. - För aktiebolag
\nliksom för fysiska personer skall fr.o.m. 1992 års taxering
\nden s.k. genomsnittsmetoden tillämpas vid
\nreavinstbeskattningen (27 § 2 mom. första stycket SIL). Har
\nett finansiellt instrument avyttrats görs inget försök att
\nfastställa den \"verkliga\" anskaffningsutgiften för just det
\ninstrumentet. I stället beräknas det genomsnittliga
\nanskaffningsvärdet för samtliga instrument av samma slag
\noch sort på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och
\nmed hänsyn till inträffade förändringar beträffande
\ninnehavet. En fråga som aktualiseras i sammanhanget är hur
\ngenomsnittsmetoden ställer sig till en eventuell löpande
\nbeskattning av den beräknade värdestegringen, baserad på
\ninnehållet i god redovisningssed. - I fråga om obligationer
\ndär avkastning helt eller delvis utgår i form av en
\nförutsebar värdestegring kan den kollektiva beräkning som
\ngenomsnittsmetoden förutsätter inte utan vidare förenas med
\nen separat räntebeskattning av varje individuellt
\ninstrument för sig. Har exempelvis en del av ett innehav
\navyttrats måste en eventuell räntebeskattning
\nfortsättningsvis, på samma sätt som reavinstbeskattningen,
\nknyta an inte till individuella instrument utan till ett
\ninstrument förvärvat till genomsnittspris. Vid en eventuell
\nsamtidig tillämpning av rea- och räntereglerna kan
\nsärskilda problem uppkomma om instrument förvärvats till
\nkurs såväl under som över den garanterade inlösenkursen.
\nVad gäller det i ärendet aktuella instrumentet tillkommer
\natt en vid förvärvet erlagd överkurs inte har karaktär av
\nräntekostnad vilket i sig - om innehavet avser också
\ninstrument som förvärvats till underkurs - omöjliggör en
\nsamtidig tillämpning av rea- och räntereglerna. Av bl.a.
\nsystematiska skäl bör en räntebeskattning inte komma i
\nfråga ens i det fall att innehavet avser endast en enstaka
\ntill underkurs förvärvad aktieindexobligation. - Oavsett
\nvilken bedömning som skulle ha gjorts vid en tillämpning av
\näldre skatteregler är nämndens uppfattning att en
\nräntebeskattning av den av bolaget förvärvade
\naktieindexobligationen inte är förenlig med den vid
\nreavinstbeskattningen numera tillämpade genomsnittsmetoden.
\n- Frågorna 3b och 4d förfaller.
\nLedamöterna Wingren och Colver var med instämmande av nämndens sekreterare Roupe skiljaktiga såvitt gällde motiveringen av svaret på frågorna 8a, 8b, 8c och 8d
\noch anförde följande: - Vi delar majoritetens
\nbedömning utom i vad avser det som anförs i
\nmotiveringen under Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7, 7b, 8a, 8b, 8c och 8d efter stycket \"Nämnden gör följande bedömning.\" och före det stycke
\nsom börjar \"För aktiebolag liksom\" där enligt vår
\nmening istället följande hade bort anföras. - När det
\nvid en beräkning enligt bokföringsmässiga grunder
\ngäller att hänföra en inkomst, som ännu inte har
\nuppburits kontant eller eljest kommit den
\nskattskyldige tillhanda, till det år på vilket den
\nfaktiskt belöper förutsätts att inkomsten är känd
\nsåväl till sin storlek som till sin karaktär. - Den
\nifrågavarande obligationen kan enligt
\nförutsättningarna för förhandsbeskedet överlåtas. Om
\nen avyttring sker av en sådan överlåtbar obligation
\nutgiven till underkurs före inlösentillfället är den
\nvinst som uppkommer inte förutsebar - den kan påverkas
\nav t.ex. förändrad solvens hos låntagaren, förändrat
\nallmänt ränteläge och liknande omständigheter som
\npåverkar kurssättningen av obligationen vid
\navyttringstillfället. En vinst vid avyttringen torde
\ndärför - i motsats till vad som gäller vid en
\ninlösen - i normalfallet inte vara att hänföra till
\nränta. Visserligen har i ett fall vinst vid avyttring
\nav räntelös fordran utgiven till underkurs
\n(finansväxel) behandlats som ränta (jfr RÅ 1972
\nref. 51) men i det fallet var det fråga om en fordran
\nmed kort löptid och en avyttring till den bank som
\nförmedlat lånet varför det speciella fallet torde ha
\nansetts som en förtida inlösen. - Storleken och
\nkaraktären av den inkomst som utgör skillnadsbelopp
\nmellan vad bolaget erhåller för obligationen och vad
\nsom lämnats som vederlag vid förvärvet av denna är
\nkonstaterad först vid en realisation i form av inlösen
\neller avyttring. Av bestämmelserna om redovisning av
\ninkomst till beskattning enligt bokföringsmässiga
\ngrunder kan inte - oavsett om obligationen är en
\nanläggnings- eller omsättningstillgång - anses följa
\nskyldighet att genom uppskrivning av en värdeökning
\neller på annat sätt under innehavstiden redovisa
\ninkomst av innehavet. Härtill leder inte heller BFN:s
\novannämnda uttalande. Dessutom är följande att beakta.
\nLedamoten Virin var skiljaktig i vad avsåg svaret på fråga 2 samt beträffande motiveringen av svaren på
\nfrågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7,
\n7b, 8a, 8b, 8c och 8d och anförde följande. - Enligt
\nmin mening är aktieindexobligationen att anse som
\nmarknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
\n- Aktieindexobligationen är inregistrerad vid
\nStockholms fondbörs enligt bestämmelserna i lagen
\n(1979:749) om Stockholms fondbörs och förordningen
\n(1979:996) om Stockholms fondbörs (lagen och
\nförordningen har upphävts genom SFS 1992:543 och 561).
\nObligationen finns upptagen på börsens officiella
\nmånatliga kurslista för obligationer. Någon handel med
\nobligationen vid börsen förekommer inte. På listan
\nnoteras inte betalkurser eller omsättning för
\nobligationen. Däremot förekommer köpkurser. I syfte
\natt möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
\naktieindexobligationer och personer som vill förvärva
\nsådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda
\nbanken kurser som obligationsinnehavare är beredda att
\nsälja för respektive presumtiva köpare är beredda att
\nbetala eller som banken på egen hand räknar fram.
\nBanken förmedlar köp och försäljningar på löpande
\nbasis. Vad banken känner till har hittills ca
\n30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom. andra
\nstycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
\ninstrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte
\noptioner och terminer) bestämmas schablonmässigt.
\nFörutsättningen är att instrumentet är
\nmarknadsnoterat, dvs. \"föremål för notering på
\ninländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig
\nnotering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt
\ntillgänglig\". - Regeln är - enligt min bedömning inte
\nutan fog - utformad på ett sådant sätt att gränserna
\nför dess tillämpning inte tål någon formell
\nhårddragning. Skälet till regelns utformning
\nutvecklades i prop. 1989/90:110, s. 429 och 722-723.
\nFrågan vilka värdepapper som skall undantas från
\nbegränsningen av avdragsrätten till 70 procent,
\nbör som nämnts avgöras bl.a. med hänsyn till
\nvilka kontrollmöjligheter som finns.
\nI de fall det inte finns några marknadsnoteringar
\nkan skattemyndigheterna inte kontrollera att
\negendomen verkligen har köpts och sålts till den
\nkurs som den skattskyldige uppgett. Det finns
\ninte heller samma möjligheter att upptäcka att
\nhan över huvud taget har ägt ett värdepapper.
\n- - - -
\nHär finns också definitionen av vad som avses med
\nmarknadsnoterad. Den anknyter till den definition
\nsom i dag återfinns i punkt 5 av anvisningarna
\ntill 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
\nförmögenhetsskatt. En skillnad i förhållande till
\ndefinitionen i nämnda lag är att det här anges
\natt noteringen skall vara allmänt tillgänglig.
\nAnledningen till detta är att noteringarna hos
\nprivata kreditinstitut skall räknas som
\n\"marknadsnotering\" likaväl som notering på t.ex.
\nStockholms fondbörs men både skattskyldiga och
\ntaxeringsmyndigheterna måste kunna få del av
\nnoteringarna för att instrumenten skall anses
\nmarknadsnoterade.
\nDet enda uttryckligen uppgivna skälet till
\nlagregleringen är kontrollskälet. Uttryckligen anges
\nockså att \"privata\" noteringar skall godtas om blott
\nnoteringarna är tillgängliga för allmänheten och
\nskattemyndigheterna. Kravet på tillgängligheten visar
\ni själva verket att det nakna noteringskravet kan
\nuppfattas som mycket lättuppfyllt. -
\nAktieindexobligationen är föremål för notering på
\nStockholms fondbörs. Redan därmed uppfylles lagens
\nkrav. Hittills har också en viss omsättning förekommit
\nunder institutionell medverkan. Aktieindexobligationen
\när uppenbarligen avsedd för placering och omsättning
\npå en anonym och välorganiserad placerarmarknad. De
\neftersträvade kontrollmöjligheterna föreligger. Att
\nomsättningen ännu inte tagit mer omfattande
\nproportioner kan bero på att aktieindexobligationen
\ntypiskt sett har en relativt trög värdeutveckling
\nunder löptidens början. Senare under obligationens
\nlöptid kommer följsamheten mot det aktieindex som
\nobligationen representerar att bli större och större.
\nDå ökar incitamenten för kortfristiga placerare att ta
\npositioner. Detta kan inträffa ganska tidigt under
\nlöptiden om aktieindex stiger oförmodat snabbt, och
\noptionselementet i obligationen därigenom tidigt blir
\nvad som brukar kallas \"in the money\". Sannolikheten
\nför en mera intensiv handel med
\naktieindexobligationerna ökar då kraftigt. Ett annat
\nskäl till att omsättningen varit låg kan vara att
\naktieindexobligationen alltjämt är ett mycket ovanligt
\noch svårförstått instrument. Endast ett fåtal lån har
\nhittills emitterats; samtliga under senare år.
\nUtomlands, där instrumentet funnit längre, är handeln
\nföljaktligen mera omfattande. - Det är dessutom väl
\nkänt att ett antal aktier på OTC-listan och O-listan i
\nprakten omsätts ytterst sällan utan att det för den
\nskull ifrågasätts att de är marknadsmässigt omsatta i
\nnu aktuella lagrums mening. Aktieindexobligationer kan
\nförsäljas relativt omgående om innehavaren accepterar
\nden vid varje tidpunkt allmänt (vid bankkontoret)
\ntillgängliga erbjudna kursen, alternativt den
\nindikativa köpkurs, som banken har \"intentionen att
\nställa\" .... \"baserad på obligationens teoretiska
\nvärde\". Utan sådana intentioner torde ett för
\nmarknaden avsett värdepapper vara omöjligt att
\nemittera. - Vad gäller andelar i värdepappersfonder,
\nvilka heller aldrig ifrågasatts som marknadsmässigt
\nomsatta finansiella instrument, förvärvas de genom att
\ninbetalning (ofta i form av regelbundet sparande i
\nrelativt små belopp) till fonden görs, varvid nya
\n(bråkdelar av) andelar ges ut, och avyttras de genom
\nutbetalning från fonden av önskat belopp, varvid
\nandelstalet (eller bråkdelar därav) går ned. Någon
\nomsättning av andelar, dvs. överlåtelse mellan
\nplacerare förekommer över huvud taget inte. -
\nSammanfattningsvis är aktieindexobligationen de facto
\nföremål för en form av notering. Noteringen sker genom
\nStockholms fondbörs direkta medverkan.
\nAktieindexobligationen är avsedd att vara ett
\nomsättningsbart instrument på en anonym
\nplacerarmarknad vilket ändamål underlättas av att
\ninstitutioner ställer köpkurser. De noteringar som
\nförekommer är allmänt tillgängliga. Detta måste anses
\nvara tillräckligt för att aktieindexobligationen skall
\nuppfylla kraven enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
\n- I övrigt vill jag till skillnad mot majoriteten
\nmotivera mitt ställningstagande på följande sätt.
\nFrågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7, 7b, 8a, 8b, 8c och 8d
\nVärdeförändringen mellan tidpunkten för förvärvet av
\naktieindexobligationen och den tidpunkt då innehavet
\nupphör är beroende av förändringar i värdet av de
\naktier som ingår i tillämpligt aktieindex.
\nVärdeförändringen beror inte på och kan inte beräknas
\npå grundval av låneavtalet. Sådana värdeförändringar
\nutgör kapitalvinster och kapitalförluster och
\nbeskattas enligt reavinstreglerna (jfr prop.
\n1989/90:110, avsnitt 6.6.1 s. 459). Någon
\nräntebeskattning aktualiseras inte. Detta gäller även
\nom förvärvet skett till en kurs understigande det
\nnominella värdet. Inte heller i den situationen med en
\nför förvärvaren helt säkerställd inkomst motsvaras
\nvärdestegringen av någon finansiell kostnad (ränta)
\nför obligationens utfärdare. Värdestegringen innebär
\nendast en återvinning av en tidigare innehavares
\nrealisationsförlust, som i sin tur kan ha berott på en
\nnedgång i det aktieindex, vartill lånets
\nåterbetalningsbelopp knutits eller till risken för att
\nobligationsutfärdaren inte kommer att kunna infria
\nsitt åtagande att återbetala obligationslånets
\nnominella belopp, dvs. omständigheter som inte
\nmotsvaras av någon finansiell kostnad (ränta) för
\nobligationsutfärdaren. Inte heller denna
\nvärdeförändring beror på eller kan beräknas på
\ngrundval av låneavtalet. - Den omständigheten att det
\nenligt god redovisningssed finns skäl att periodisera
\noch intäktsföra värdestegringen saknar betydelse för
\nbedömningen av intäktens skattemässiga natur. Intäkter
\ni form av kapitalåtervinning utgör inte ränta i
\nekonomisk mening. I avsaknad av reglering som skulle
\nkunna ge utrymme för annan bedömning i skattehänseende
\noch då principen om symmetrisk skattemässig behandling
\nav transaktioner - bl.a. i avsikt att förhindra
\nskattearbitrage - genomsyrar 1990 års skattereform,
\nanser jag att även \"säkerställd\" värdestegring i ett
\nfall som detta skall beskattas enligt reglerna för
\nreavinst och inte som ränta och liknande avkastning.
\nRiksskatteverket och Y AB överklagade och yrkade att
\nRegeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet och förklara
\natt aktieindexobligationen var att anse som marknadsnoterad
\n(fråga 2).
\nRiksskatteverket yrkade vidare att förhandsbeskedet även i
\növrigt skulle ändras så att det överensstämde med den
\nuppfattning som verket gett uttryck för hos
\nSkatterättsnämnden, vilket innebar i huvudsak att
\nräntebeskattning kunde aktualiseras vid inlösen av
\nobligationen, vid avyttring av obligationen under löptiden
\ntill emitterande bank (förtida inlösen) och - i princip -
\nvid avyttring till tredje man efter dagen för fastställelse
\nav slutindex (frågorna 3-8).
\nBolaget bestred bifall till Riksskatteverkets
\nändringsyrkande såvitt avsåg frågorna 3-8.
\nRegeringsrätten (1994-02-03, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling) gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden beträffande de frågor som överklagats
\noch fastställde nämndens förhandsbesked i denna del.
\nFöredragna 1994-01-11, föredragande Håkansson, målnummer
\n1126--1127-1993
","lagrumLista":[{"referens":"24 § kommunalskattelagen (1928:370)","sfsNummer":"1928:370"},{"referens":"27 § 1 mom. och 2 mom., 29 § 1 mom. och 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt","sfsNummer":"1947:576"},{"referens":"Punkt 5 av anvisningarna till 3 § och 4 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt","sfsNummer":"1947:577"}],"litteraturLista":[{"forfattare":"Anne Rutberg","titel":"Svensk Skattetidning 1993 s. 81-98"},{"forfattare":"Claes Norberg","titel":"Skattenytt 1993 s. 443-446, 448"},{"forfattare":"Jacob M. Roupe","titel":"Skattenytt 1993 s. 449-469."}],"malNummerLista":["1126-93"],"nyckelordLista":["Inkomst av kapital","Inkomst av näringsverksamhet","Förhandsbesked"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"1999-12-31T00:00:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["RÅ 1994 ref. 26"],"sammanfattning":"Fråga om den skattemässiga behandlingen av s.k. aktieindexobligation som förvärvas och avyttras av fysisk person (I) och av aktiebolag (II). Förhandsbesked ang. inkomstskatt m.m.","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}