Länsförsäkringar Västerbotten (Länsförsäkringar) väckte vid Stockholms tingsrätt talan mot Tryg Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring filial (Trygg-Hansa) och yrkade att Trygg-Hansa skulle förpliktas att betala 900 000 kr jämte viss ränta. Beloppet avsåg ersättning som Länsförsäkringar hade betalat till en försäkringstagare i anledning av en skadad dumper.
Trygg-Hansa bestred käromålet men vitsordade yrkat belopp jämte ränta.
Tingsrätten (rådmannen Charlotta Hallgren) antecknade följande i protokoll den 25 juni 2025.
Det är i målet ostridigt att den av Länsförsäkringar försäkrade dumpern skadades på ett entreprenadområde vid ett gruvområde av en grävmaskin (bandgrävare) som var försäkrad av Trygg-Hansa. Länsförsäkringar har gjort gällande att Trygg-Hansa ska stå för skadekostnaden eftersom bandgrävaren var trafikförsäkrad hos Trygg-Hansa och skadan skedde när bandgrävaren var i trafik.
Följande har framkommit om händelseförloppet. Vid skadetillfället hade släntningsarbete med bandgrävaren utförts i ca 4–5 timmar med korta förflyttningar bakåt allt efter arbetets gång. Lastning av dumpern (cirka 10–15 minuter mellan varje last) med grävmassor hade skett kontinuerligt under samma tidsperiod. Dumpern lastas med cirka 5–10 skopor för full last. Dumpern backades mot bandgrävaren och stod parkerad i cirka 45 grader mot bandgrävaren. För att bättre nå fram till massorna och lasta jordmassorna på dumpern valde grävmaskinisten att kort färdas med bandgrävaren någon halvmeter/meter mot dumpern. Vid skadetillfället hade grävmaskinisten utfört förflyttning mot dumpern och därefter lastat en eller två skopor i flaket på dumpern. Direkt innan skadan uppstod roterade grävmaskinisten arm/bom i utsträckt läge bort från dumpern för att få fri sikt och kunna avgöra var nästa skoptag skulle tas. Grävmaskinisten roterade sedan armen tillbaka mot dumpern för att ta nästa skoptag. När grävmaskinisten rörde styrspakarna i syfte att stoppa rotationen slutade inte bandgrävaren rotera utan fortsatte mot dumpern och slog in med skopan i dess sida och i hytten. Bandgrävarens arm/bom var helt utsträckt, vilket efter den nyligen företagna korta förflyttningen möjliggjorde att hytten kom inom räckhåll. Normalt ska dumpern vara placerad så att bandgrävaren med dess arm/bom inte når annat än dumperns flak.
Efter utredning konstaterades en uppkommen bristfällighet på bandgrävaren som medförde att maskinöverdelen svängt vidare och inte stannat upp rotationen. Spaksensorn hade inte påverkats av grävmaskinistens åtgärder med styrspakarna. Efter byte av kabelhärvor och signalsystem fungerade bandgrävaren åter utan komplikationer.
Som grund för talan har Länsförsäkringar angett följande. Länsförsäkringar har enligt försäkringsavtal med skadelidande, efter avdrag för självrisk, löst in dumpern och utgett avbrottsersättning till en total kostnad om 907 300 kr i anledning av skadan på dumpern. Skadan uppstod när den av Trygg-Hansa försäkrade bandgrävaren, i samband med gräv- och lastningsarbete, användes för att fylla dumpern med grävmassor. Bandgrävaren stod stilla vid skadetillfället men hade under arbetets gång gjort flera kortare förflyttningar. Bandgrävaren hade även varit i rörelse kort tid innan skadan uppkom. Skadan inträffade i följd av trafik i trafikskadelagens (1975:1410) mening. Därmed är Länsförsäkringar berättigad till trafikskadeersättning av Trygg-Hansa (se 19 § andra stycket trafikskadelagen).
Som grund för sitt bestridande har Trygg-Hansa angett att Länsförsäkringar inte har visat att skadan orsakats i följd av trafik med det av Trygg-Hansa försäkrade fordonet. I andra hand har Trygg-Hansa gjort gällande att det inte föreligger adekvat kausalitet mellan eventuell trafik med bandgrävaren och skadan.
Parterna är överens om de faktiska omständigheterna i målet men oense om skadan orsakades i följd av trafik. Parterna har nu begärt att tingsrätten ska hänskjuta en viss fråga till HD.
En tingsrätt får med parternas samtycke hänskjuta en viss fråga i målet till prövning av HD när förlikning om saken är tillåten. Frågan ska formuleras i samråd med parterna.
För person- eller sakskada som uppkommer i följd av trafik med motordrivet fordon som omfattas av trafikskadelagen utgår trafikskadeersättning (se 8 § trafikskadelagen).
Parterna har begärt hänskjutande till HD eftersom de är oense i frågan om skadan orsakades i följd av trafik och eftersom de anser att det finns behov av vägledande praxis i frågan angående skador som orsakas av arbetsfordon. Länsförsäkringar har anfört att skador som orsakas av arbetsfordon är förhållandevis frekventa, kostsamma och att det råder en osäkerhet om när trafikskadeersättning ska utgå för skador som orsakats av arbetsfordon vilket är till inte obetydligt men för försäkringsbranschen.
Trygg-Hansa har instämt i att det finns behov av vägledning från HD och lyft fram att behovet bekräftats av HD:s beslut den 17 mars 2025 i mål Ö 6807-24, i vilket HD beviljade prövningstillstånd i hovrätten och angav att frågan om tillämpningen av 8 § trafikskadelagen i fall där arbetsfordon orsakat skador inte är tillräckligt belyst i praxis. Målet rör skada som orsakats på asfalt av en lastbil, som utförde linjemarkeringsarbeten, när det läckte olja på asfalten ur det kokkärl som lastbilen var utrustad med. Jfr också ”Skogsbranden i Västmanland” NJA 2019 s. 89 där det ansetts som skada i följd av trafik, när ett skogsfordon i samband med markberedning på ett kalhygge orsakat en skogsbrand. Det framhölls härvid att fordonet vid markberedningen användes för sitt ändamål som ett transportmedel och därför varit i trafik då branden uppkom.
Aktuellt mål handlar emellertid om ett stillastående arbetsfordon som under arbetets gång gjort kortare förflyttningar. Målet aktualiserar frågor om skador som orsakats av arbetsfordon som kan fylla funktion både som transportmedel och arbetsredskap.
Inledningsvis kan konstateras att det av praxis framgår att ett fordon kan anses vara i trafik även i situationer då fordonet vid skadetillfället är stillastående (se bl.a. NJA 1988 s. 221 och NJA 2007 s. 997). Om däremot ett stillastående fordon vid skadetillfället inte varit ett transportmedel utan endast utgjort ett arbetsredskap kan bedömningen bli en annan.
EU-domstolen har t.ex. i mål Rodrigues de Andrade, C-514/16, EU:C:2017:908, prövat begreppet ”användning av fordon” i ett mål som rörde en traktor som stod uppställd på en grusväg på en jordbruksfastighet med motorn i gång för att driva pumpen till en spridare av bekämpningsmedel som hade monterats på traktorn. Traktorns vikt och vibrationerna från motorn och pumpen i kombination med kraftigt regn ledde till ett jordskred som orsakade ett dödsfall. EU-domstolen fann att begreppet ”användning av fordon” inte omfattade den uppkomna situationen och uttalade i domen att frågan ska avgöras av om fordonet i huvudsak användes som transportmedel eller arbetsredskap.
På liknande sätt har ju en skada som orsakats av en trafikförsäkrad mobilkran inte ansetts omfattas av trafikskadelagen när mobilkranen i det läge den befann sig inte kunde nyttjas som transportmedel (se NJA 2016 s. 142). Under sådana förhållanden ansågs alltså att skadorna inte hade uppkommit i följd av trafik.
Av praxis kan alltså konstateras att trafikförsäkringen inte är tillämplig när ett arbetsfordon helt förlorat sin egenskap av transportmedel. Länsförsäkringar har emellertid framhållit att det uppkommer svårigheter i gränsdragningen, exempelvis när ett arbetsfordon används som arbetsredskap, såsom stillastående grävning eller lastning, men detta är förenligt med fordonets normala brukande och det sker utan att fordonet kan sägas ha förlorat sin egenskap av transportmedel (jfr NJA 2019 s. 89 och NJA 2016 s. 142; jfr även SOU 1974:26 s. 262 f.).
Mot denna bakgrund instämmer tingsrätten i parternas uppfattning om att det vore värdefullt med vägledning från HD i den hänskjutna frågan och att det därför finns skäl att hänskjuta den dit.
Enligt 32 kap. 5 § RB kan ett mål vilandeförklaras om det för prövning av målet är av synnerlig vikt att fråga som är av föremål för annan rättegång eller behandling i annan ordning först avgörs. Mot bakgrund av att tingsrätten nu hänskjuter ovan redovisade fråga till HD ska målet vilandeförklaras.
1. Med stöd av 56 kap. 13 § RB hänskjuter tingsrätten följande fråga till HD.
Har den skada som uppstod på dumper med registreringsnummer – – – den 14 februari 2023 inträffat i följd av trafik i den mening som avses i trafikskadelagen (1975:1410)?
2. Tingsrätten förklarar målet vilande i avvaktan på HD:s prövning eller till dess att rätten förordnat annat.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Sara Thorstenson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
Skäl
Målet vid tingsrätten
Vad målet gäller
Punkterna 1–4 motsvarar i huvudsak punkterna 1 och 2 i HD:s skäl.
Parternas talan
Punkterna 5 och 6 motsvarar i huvudsak punkterna 3 och 4 i HD:s skäl.
Den hänskjutna frågan
Punkten 7 motsvarar i huvudsak punkten 5 i HD:s skäl.
Innebörden av rekvisitet ”skada i följd av trafik”
Punkterna 8–15 motsvarar i huvudsak punkterna 6–9 i HD:s skäl.
16. Den rättstillämpning som har utvecklats i svensk praxis täcker in det minimiskydd som ansvarsförsäkringar för motorfordon ska ge skadelidande enligt unionsrätten (jfr EU-domstolens domar Vnuk, C-162/13, EU:C:2014:2146, Rodrigues de Andrade, C-514/16, EU:C:2017:908 och Núñez Torreiro, C-334/16, EU:C:2017:1007 rörande det unionsrättsliga begreppet ”användning av fordon”).
Prövningen av ett anspråk på trafikskadeersättning
17. Det kan ofta vara naturligt att prövningen av kriterierna för trafikskadeersättning görs sammantaget såtillvida att det ofta står klart att en viss skada har, eller inte har, uppkommit i följd av trafik. Ibland kan det dock vara nödvändigt att företa prövningen i dess olika led för att klargöra vilken omständighet det är som avgör att ersättningsanspråket bifalls eller ogillas. (Se ”Brinnande bilen” [NJA 2017 s. 622] p. 7 med hänvisningar.)
Bedömningen av den hänskjutna frågan
18. När bandgrävaren i samband med gräv- och lastningsarbete användes för att fylla dumpern med grävmassor brukades den på ett normalt sätt och för sitt ändamål. Bandgrävaren var stillastående vid skadetillfället men hade under arbetets gång gjort vissa förflyttningar. Den brukades därmed inte enbart som ett arbetsredskap utan även som ett transportmedel. Bandgrävaren har alltså varit i trafik vid skadetillfället.
19. Skadan på dumpern orsakades genom inverkan av bandgrävaren. Den uppkomna skadan har varit en förutsebar och påräknelig följd av brukandet av bandgrävaren. Skadan har inneburit ett förverkligande av en risk som får anses vara nära förknippad med användningen av en bandgrävare i samband med lastning av en dumper med grävmassor. Under sådana förhållanden får skadan anses ha uppkommit i följd av trafik.
Slutsats
20. Skadan på dumpern har alltså uppkommit i följd av trafik i den mening som avses i trafikskadelagen. Den av tingsrätten ställda frågan ska besvaras i enlighet med detta.
HD:s avgörande
Se HD:s beslut.
HD (justitieråden Stefan Johansson, Agneta Bäcklund, Anders Perklev, referent, Katrin Hollunger Wågnert och Tobias Eriksson) meddelade den 5 juni 2026 följande beslut.
1. En grävmaskin användes inom ett gruvområde för att fylla en dumper med grävmassor. Under inverkan av ett tekniskt fel kom grävmaskinens skopa att slå i dumperns sida och hytt vilket ledde till skador på dumpern. Grävmaskinen var en bandgrävare som kunde förflytta sig med egen motorkraft. Vid skadetillfället stod grävmaskinen stilla men den hade under arbetets gång gjort kortare förflyttningar.
2. Grävmaskinen var trafikförsäkringspliktig och trafikförsäkrad hos Tryg Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring filial, medan dumpern var försäkrad hos Länsförsäkringar Västerbotten.
3. Länsförsäkringar har väckt talan vid tingsrätten och yrkar där att Trygg-Hansa ska utge trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen med 900 000 kr, jämte viss ränta, för den ersättning som Länsförsäkringar har betalat med anledning av skadan. Länsförsäkringar gör gällande att skadan har uppkommit i följd av trafik med grävmaskinen.
4. Trygg-Hansa bestrider yrkandet och gör gällande att Länsförsäkringar inte har visat att skadan orsakats i följd av trafik med grävmaskinen och att det i vart fall inte föreligger adekvat orsakssamband mellan trafiken och skadan.
5. Tingsrätten har med stöd av 56 kap. 13 § RB hänskjutit frågan om skadan på dumpern har inträffat i följd av trafik i den mening som avses i trafikskadelagen.
6. Ersättning från trafikförsäkring betalas för person- eller sakskada som uppkommer i följd av trafik med ett motordrivet fordon som omfattas av trafikskadelagen (se 1 och 8 §§). Trafikskadeersättning betalas oberoende av vållande. Det är alltså fråga om ett strikt ersättningsansvar.
7. En förutsättning för att en skada i följd av trafik ska anses föreligga är att fordonet har varit i trafik vid skadetillfället. Det krävs då att fordonet brukas som transportmedel, men det behöver inte befinna sig på allmän väg eller på annan särskilt inrättad färdväg (jfr prop. 1975/76:15 s. 21). Även ett stillastående fordon kan vara i trafik, om det är föremål för normalt brukande (jfr ”Den halkande bilföraren” NJA 2007 s. 997).
8. Ett motorredskap kan fungera både som transportmedel och som arbetsredskap. Om det används enbart som arbetsredskap och inte kan förflytta sig brukas det inte som transportmedel och kan inte anses vara i trafik (jfr ”Mobilkranen” NJA 2016 s. 142). Om motorredskapet används också som transportmedel och därmed är redo för att förflytta sig bör det däremot anses vara i trafik, även om någon förflyttning inte sker vid skadetillfället.
9. Vidare krävs för att en skada i följd av trafik ska anses föreligga att det finns ett adekvat orsakssamband mellan användningen av fordonet i trafik och den uppkomna skadan. Det betyder att skadan ska ha legat i linje med den påräkneliga risken med den användning av fordonet som orsakat skadan (jfr ”Skogsbranden i Västmanland” NJA 2019 s. 89 p. 10). Skadan behöver alltså inte vara orsakad av en förflyttning av fordonet så länge det anses ha varit i trafik (jfr ”Den halkande bilföraren”).
10. Av det anförda följer att när ett motorredskap, som är i bruk som transportmedel, orsakar en skada ska den anses ha uppkommit i följd av trafik, om skadan är en förutsebar och påräknelig följd av motorredskapets användning. Det gäller oavsett om skadan uppkommit genom förflyttning av motorredskapet eller genom dess användning som arbetsredskap.
11. När skadan inträffade var grävmaskinen stillastående, men den hade under arbetets gång gjort vissa förflyttningar. Den var redo för att på nytt kunna förflytta sig. Det innebär att den inte brukades enbart som ett arbetsredskap utan även som ett transportmedel. Grävmaskinen ska därför anses ha varit i trafik vid skadetillfället.
12. Skadan uppkom genom att grävmaskinens skopa sammanstötte med dumpern i samband med lastning av grävmassor. Sammanstötningen måste anses vara en förutsebar och påräknelig följd av ett sådant brukande av grävmaskinen. Det gäller även om ett tekniskt fel inverkat på händelseförloppet. Ett adekvat orsakssamband mellan skadan och grävmaskinens användning i trafik har därmed förelegat.
13. Skadan på dumpern har alltså uppkommit i följd av trafik i den mening som avses i trafikskadelagen. Den av tingsrätten ställda frågan ska besvaras i enlighet med detta.
HD förklarar att skadan på dumpern har uppkommit i följd av trafik i den mening som avses i trafikskadelagen (1975:1410).
","lagrumLista":[{"referens":"1 § trafikskadelagen ","sfsNummer":"1975:1410"},{"referens":"8 § trafikskadelagen ","sfsNummer":"1975:1410"}],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["Ö 5502-25"],"nyckelordLista":["Trafikskadeersättning","Arbetsredskap","Motorredskap","Orsakssamband","Trafik","Transportmedel"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"2026-10-02T12:09:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["NJA 2026:28","NJA 2026 s. 333"],"sammanfattning":"En stillastående grävmaskin skadade en dumper i samband med lastning av grävmassor. Skadan har ansetts uppkommen i följd av trafik. ","typ":"PREJUDIKAT"}