{"avgorandedatum":"2025-11-04","benamning":"\"Freja\"","bilagaLista":[{"fillagringId":"190/d7/e0/d7e02156-dc0f-413c-b41e-161129f089ce","filnamn":"B 920-25.pdf"}],"domstol":{"domstolKod":"HDO","domstolNamn":"Högsta domstolen"},"europarattsligaAvgorandenLista":[],"forarbeteLista":[],"gruppKorrelationsnummer":"50542dd2-1549-4e10-8cc0-0b3dad5b46b3","hanvisadePubliceringarLista":[{"fritext":"”De vita korten” NJA 2009 s. 111"}],"id":"c2bae029-58ff-4968-9525-53f7516a0481","lagrumLista":[{"referens":"14 kap. 1 §§ brottsbalken","sfsNummer":"1962:700"},{"referens":"14 kap. 10 §§ brottsbalken","sfsNummer":"1962:700"}],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["B 920-25"],"nyckelordLista":["Falsk urkund","Brukande av falsk urkund","Elektronisk handling","Elektronisk identitetshandling","Urkundsförfalskning"],"publiceringsform":"DOM_ELLER_BESLUT","publiceringstid":"2025-11-04T08:45:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":[],"sammanfattning":"Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt.","typ":"PREJUDIKAT"}