{"avgorandedatum":"2026-11-19","bilagaLista":[{"fillagringId":"700/b7/a7/b7a7911e-ce8c-4eac-ba46-cf2e75d5d123","filnamn":"3926-26.pdf"}],"domstol":{"domstolKod":"HFD","domstolNamn":"Högsta förvaltningsdomstolen"},"europarattsligaAvgorandenLista":["EU-rätt"],"forarbeteLista":[],"gruppKorrelationsnummer":"a3ca5bc2-76e4-41ee-b66b-14d4bd779d7f","hanvisadePubliceringarLista":[],"id":"c50f1e09-39af-4aec-a9c1-c107d5bf92ab","innehall":"<h1>HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM</h1><p>&nbsp;</p><p>Mål nr<br>3926-26</p><p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>meddelad i Stockholm den 19 november 2026</p><p>&nbsp;</p><h2>SÖKANDE</h2><p><br>Föreningen Bevara Kolmårdsskogen, 802537-0746</p><p>Ombud: AA</p><p>&nbsp;</p><h1>KLANDRAT AVGÖRANDE</h1><p><br>Regeringens (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) beslut den 19 mars 2026, LI2025/01459, avseende överklaganden av Trafikverkets beslut om fastställelse av järnvägsplan för Ostlänken, delen Stavsjö–Loddby i Norrköpings kommun, Östergötlands län samt Nyköpings kommun, Södermanlands län</p><p>&nbsp;</p><h1>SAKEN</h1><p><br>Rättsprövning</p><p>___________________</p><h1><br>HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE</h1><p><br>Högsta förvaltningsdomstolen upphäver inte regeringens beslut som därmed står fast.</p><h1><br>BAKGRUND</h1><p><br>1.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;När ny järnväg ska byggas eller befintlig järnväg byggas om ska en järnvägsplan upprättas. Vid planläggningen ska hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen, såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. Det är Trafikverket som efter samråd med berörda länsstyrelser fastställer en järnvägsplan.&nbsp;<br>2.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Trafikverket beslutade att fastställa en järnvägsplan för anläggning av Ostlänken, delen Stavsjö–Loddby i Norrköpings och Nyköpings kommuner. Trafikverket bedömde att en utbyggnad enligt järnvägsplanen var motiverad och hade tillräcklig aktualitet. Järnvägens sträckning ansågs inte strida mot kommunernas översiktsplaner eller detaljplaner. Projektet bedömdes vidare vara förenligt med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, hushållningsbestämmelser och bestämmelser om ¬miljökvalitetsnormer. Trafikverket gjorde sammantaget bedömningen att järnvägsplanen innebar en lämplig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.<br>3.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ett antal privatpersoner, samfälligheter och föreningar, bl.a. Föreningen Bevara Kolmårdsskogen, överklagade Trafikverkets beslut till regeringen.<br>4.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Regeringen fann att järnvägsplanen hade tagits fram i enlighet med bestämmelserna i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg och miljöbalken. Det hade inte kommit fram några brister i ärendets handläggning eller i det underlag som Trafikverket hade lagt till grund för sin prövning som gav regeringen skäl att upphäva beslutet eller återförvisa ärendet. Det hade, enligt regeringen, inte heller i övrigt kommit fram något som föranledde någon annan bedömning än den Trafikverket hade gjort i det överklagade beslutet, varför föreningens överklagande avslogs.<br>5.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;I samma beslut avslog respektive avvisade regeringen även övriga överklaganden. Vilka som överklagat Trafikverkets beslut och vilkas överklaganden som avvisats redovisades i två bilagor till beslutet.</p><h1><br>YRKANDEN M.M.</h1><p><br>6.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreningen Bevara Kolmårdsskogen ansöker om rättsprövning av regeringens beslut och yrkar att det ska upphävas och att ärendet ska återförvisas till regeringen för ny handläggning. Föreningen yrkar även att Högsta förvaltningsdomstolen ska förordna om inhibition. Till stöd för sin talan anför föreningen följande.&nbsp;<br>7.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Projektet riskerar att medföra påverkan på bl.a. grundvatten, naturmiljö och boendemiljö. Dessa konsekvenser är svåra att bedöma på längre sikt och är inte tillräckligt utredda.<br>8.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beslutet uppfyller inte kraven på klarhet, precision och identifierbarhet. I bilagorna till beslutet finns uppgifter om klagandena. Det saknas dock en entydig koppling mellan bilagornas numrering samt mellan klagandena och beslutets olika rättsverkningar. Till följd av detta är det inte möjligt att fastställa vilka överklaganden som avvisats respektive prövats. Det saknas närmare redovisning av hur föreningens invändningar har bemötts. Regeringens beslut har inte heller delgivits föreningen på ett korrekt sätt.<br>9.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beslutet uppfyller mot denna bakgrund inte kraven på saklighet och rättssäkerhet i 1 kap. 9 § regeringsformen eller på ett effektivt rättsmedel i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det uppfyller inte heller förvaltningslagens (2017:900) krav på hur ett beslut ska motiveras.</p><h1><br>SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET</h1><h2><br>Rättslig reglering m.m.</h2><h3><br>Rättsprövningslagen</h3><p><br>10.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Enligt 2 och 3 §§ lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en sådan miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken ansöka hos Högsta förvaltningsdomstolen om rättsprövning av sådana tillståndsbeslut av regeringen som omfattas av artikel 9.2 i konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen).<br>11.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Enligt 7 § ska Högsta förvaltningsdomstolen upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet.<br>12.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23 ff. och 234).</p><h3><br>Regeringsformen m.m.</h3><p><br>13.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.<br>14.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna framgår att var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel enligt vad som närmare anges i artikeln.</p><h3><br>Förvaltningslagen</h3><p><br>15.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Även om förvaltningslagen inte är direkt tillämplig i regeringsärenden följs de principer som kommit till uttryck i lagen i stor utsträckning också vid handläggningen av regeringens förvaltningsärenden (se prop. 2016/17:180 s. 27).&nbsp;<br>16.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;I 32 § förvaltningslagen ställs krav på motivering av ett myndighetsbeslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Ett sådant beslut ska bl.a. innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt, med uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.</p><h3><br>Lagen om byggande av järnväg</h3><p><br>17.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Enligt 2 kap. 1 § lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga en järnväg upprätta en järnvägsplan. Av 9 och 10 §§ framgår att en sådan plan bl.a. ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller kraven i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser.&nbsp;</p><h2><br>Högsta förvaltningsdomstolens bedömning</h2><p><br>18.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Högsta förvaltningsdomstolen tar upp målet till slutligt avgörande. Yrkandet om inhibition förfaller därmed.<br>19.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;I ärendet finns en miljökonsekvensbeskrivning som innehåller redovisningar av bl.a. miljöeffekter och bullerpåverkan till följd av byggandet av den nya järnvägen. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen uppfyller beskrivningen de krav som ställs i lagen om byggande av järnväg.&nbsp;<br>20.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Av det klandrade beslutet framgår vad föreningen anfört hos regeringen samt att dess överklagande har avslagits. Högsta förvaltningsdomstolen anser inte att det råder någon oklarhet i fråga om att föreningens överklagande har blivit föremål för sakprövning av regeringen. Beslutsmotiveringen är förvisso kortfattad, men kan endast förstås på det sättet att regeringen instämmer i de utförligare bedömningar som Trafikverket har gjort i sitt beslut. Beslutets motivering får därmed anses vara tillräckligt klargörande.&nbsp;<br>21.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Med hänsyn till detta och till vad som i övrigt kommit fram i målet finner Högsta förvaltningsdomstolen att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel på det sätt som föreningen har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel.</p><p>22.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Mot denna bakgrund ska regeringens beslut inte upphävas.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p><br>I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Per Classon, Mikael Westberg och Magnus Bengtsson.<br>Föredragande har varit justitiesekreteraren Olof Holm.</p><p>&nbsp;</p>","lagrumLista":[],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["3926-26"],"nyckelordLista":[],"publiceringsform":"DOM_ELLER_BESLUT","publiceringstid":"2026-11-19T14:55:00","rattsomradeLista":["Rättsprövningar"],"referatNummerLista":[],"sammanfattning":"Fråga om rättsprövning.","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}