{"avgorandedatum":"2002-10-03","bilagaLista":[],"domstol":{"domstolKod":"HSV","domstolNamn":"Svea hovrätt"},"europarattsligaAvgorandenLista":[],"forarbeteLista":[],"gruppKorrelationsnummer":"bf49d069-9733-4f26-b1bd-4560e518d797","hanvisadePubliceringarLista":[{"fritext":"NJA 1985 s. 164","gruppKorrelationsnummer":"c43d51df-d7ae-4f74-8ccb-3c12ccaae23d"}],"id":"d36788ba-2a04-4c33-8efd-1d62f4ff5e73","innehall":"<p>Åklagaren åtalade R.M. för grovt narkotikabrott enligt följande gärningsbeskrivning.</p>\n<p>R.M. har i oktober 2001 i Stockholm olovligen förvärvat omkring 300 gram amfetamin och en mindre mängd metamfetamin, vilken narkotika han olovligen innehaft delvis för eget bruk och delvis i överlåtelsesyfte. - R.M. har den 30 maj 2002 vid Sköndalsvägen och Älvsjövägen i Stockholm olovligen försålt 0,94 resp. 0,90 gram amfetamin till två olika missbrukare för 200 kr vid vardera tillfället.</p>\n<p>Åklagaren åtalade R.M. därutöver för olovlig tillverkning av sprit.</p>\n<p>Stockholms tingsrätt (2002-08-01, tf. rådmannen John Ahlberk samt nämndemännen Shrin Nasirpour, Hella Parbo och Alvar Alaperä) dömde R.M. i enlighet med åtalet för grovt narkotikabrott och olovlig tillverkning av sprit till fängelse tre år.</p>\n<p>R.M. överklagade domen med yrkande om att narkotikabrottet skulle bedömas som brott av normalgraden och i allt fall att fängelsepåföljden skulle väsentligt nedsättas.</p>\n<p>Åklagaren bestred ändring.</p>\n<p>Svea hovrätt (2002-10-03, hovrättslagmannen Göran Persson, hovrättsrådet Ulla Bergendal, referent, och adjungerade ledamoten, advokaten Per Durling samt nämndemännen Christina Grebesjö-Sutton och Peter Michanek) bestämde påföljden till fängelse två år fyra månader.</p>\n<p>Sedan hovrätten funnit åtalet styrkt anförde hovrätten bl.a. följande. Annan påföljd än fängelse är, som tingsrätten funnit, inte aktuell. I fråga om straffmätningen finner hovrätten vid en bedömning utifrån den ifrågavarande mängden amfetamin - med beaktande av att gränsen mellan brott av normalgraden och grovt narkotikabrott vid ett strikt mängdresonemang i praxis anses ligga vid 250 gram - att straffvärdet är lägre än tingsrätten funnit. De av R.M. åberopade omständigheterna - att han erkänt mer än vad han kunnat överbevisas om och att hans levnadsomständigheter är besvärliga - påverkar däremot inte straffmätningen. Hovrätten finner att ett fängelsestraff om två år fyra månader skall utmätas.</p>\n<p>Målnummer B 7689-02</p>","lagrumLista":[{"referens":"3 § narkotikastrafflagen (1968:64)","sfsNummer":"1968:64"}],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["B 7689-02"],"nyckelordLista":["Straffmätning","Narkotikabrott"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"2003-01-14T14:11:31","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["RH 2002:58"],"sammanfattning":"Straffmätning i mål om grovt narkotikabrott (innehav - delvis i överlåtelsesyfte - av omkring 300 gram amfetamin).","typ":"VAGLEDANDE_MEN_EJ_PREJUDICERANDE"}