{"avgorandedatum":"1995-12-14","bilagaLista":[],"domstol":{"domstolKod":"HDO","domstolNamn":"Högsta domstolen"},"europarattsligaAvgorandenLista":[],"forarbeteLista":[],"gruppKorrelationsnummer":"2c89fcbb-c3b4-4629-a5a5-1f52c409a78c","hanvisadePubliceringarLista":[{"fritext":"NJA 1978 s. 477"}],"id":"f3ec1a03-d5f7-41ec-85f5-a85c4bc268ed","innehall":"<p>(Jmf 1978 s 477)</p>\n<p>Allmän åklagare väckte vid Eskilstuna TR åtal mot S.J. för olaga hot mm. Till offentlig försvarare för S.J. förordnades advokaten L-Å.C.. Sedan L-Å.C. anmält förhinder att fullgöra uppdraget, begärde S.J. att advokaten G.F., Stockholm, skulle förordnas till offentlig försvarare. Han angav samtidigt att han inte önskade någon annan försvarare.</p>\n<p>TR:n (rådmannen Knutar) anförde i beslut d 17 aug 1995: L-Å.C. entledigas från uppdraget som offentlig försvarare.</p>\n<p>Målet är inte av den beskaffenheten att försvarare från Stockholm kan komma i fråga. Begäran om förordnande av advokaten G.F. lämnas därför utan bifall.</p>\n<p>Med hänsyn till S.J:s uttryckliga tillkännagivande förordnar TR:n ej annan försvarare.</p>\n<p>S.J. överklagade i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle förordna G.F. som offentlig försvarare för honom.</p>\n<p>HovR:n (hovrättsråden Widebäck, Lampa och Fenborn, referent) anförde i beslut d 1 sept 1995: HovR:n finner att det skulle medföra avsevärt ökade kostnader i målet om G.F., som bedriver sin verksamhet i Stockholm, förordnas som offentlig försvarare för S.J.. Med hänsyn härtill samt att S.J. inte begärt någon annan försvarare och skäl i övrigt saknas att förordna offentlig försvarare lämnar HovR:n överklagandet utan bifall.</p>\n<p>HovR:n lämnade överklagandehänvisning med angivande att överklagande skulle ske senast d 29 sept 1995.</p>\n<p>S.J. överklagade HovR:ns beslut. Målet föredrogs.</p>\n<p>HD (JustR:n Vängby, Freyschuss, Lars K Beckman, Solerud, referent, och Lambe) fattade följande beslut: HovR:n har angivit att dess beslut får överklagas. Enligt 54 kap 8 § 2 RB får emellertid beslutet inte överklagas (jfr Welamson, Rättegång VI, 3 uppl s 156).</p>\n<p>HD avvisar därför överklagandet.</p>\n<p>HD:s beslut meddelades d 14 dec 1995 (mål Ö 4108/95).</p>","lagrumLista":[{"referens":"54 kap. 15 § första st. rättegångsbalken (1942:740)","sfsNummer":"1942:740"},{"referens":"54 kap. 16 § rättegångsbalken (1942:740)","sfsNummer":"1942:740"}],"litteraturLista":[],"malNummerLista":["Ö 4108-95"],"nyckelordLista":["Fullföljdsförbud","Fullföljdshänvisning"],"publiceringsform":"REFERAT","publiceringstid":"1999-12-31T00:00:00","rattsomradeLista":[],"referatNummerLista":["NJA 1995 s. 707","NJA 1995:108"],"sammanfattning":"HovR:s angivande att beslut som avses i 54 kap 15 § 1 st RB får överklagas har ansetts inte utgöra hinder mot att i HD prövas om part har rätt att överklaga beslutet. 54 kap 16 § RB.","typ":"PREJUDIKAT"}